Slitstarka, vattentäta kläder för vistelse i naturen i ur och skur har inte tidigare alltid förknippats med miljövänlighet. Även om skadliga organiska fluorföreningar fortfarande allmänt används går utvecklingen mot det bättre.
Vattenavstötande tyger har ofta impregnerats med tvivelaktiga ämnen. Foto Magnus Östman
Då man bläddrar i försäljarnas kataloger över utekläder eller surfar på tillverkarnas webbsidor är det en tydlig trend att allt fler klädesplagg lyfts fram som miljövänliga och tillverkade utan farliga kemikalier.
Om ett plagg är gjort av ekologiskt odlad bomull eller återvunna plastfibrer så syns det också tydligt i reklamen. Det verkar rentav som om marknadsföringen riktar sig allt mer till miljömedvetna konsumenter.
Peter Söderström, försäljare på Partioaitta i Helsingfors, intygar att kunderna har blivit mer miljömedvetna och frågar efter ekologiskt vettiga alternativ då de väljer plagg. Den här trenden har också klädtillverkarna reagerat på.
Svenska Fjällräven är en av de stora tillverkarna som lanserat hela kollektioner av miljövänliga plagg för utomhusbruk. Företaget betonar i sin marknadsföring att ekologisk bomull och återvunna polyesterfibrer har använts vid tillverkningen av plaggen. Kläderna har gjorts vattenavstötande genom att använda impregnering utan fluorhaltiga org-aniska föreningar.
Gore Tex är det kanske mest kända märket bland textilier som är vattenavstötande men samtidigt släpper igenom fukt från kroppen. I offentligheten har Gore Fabrics, som tillverkar Gore Tex, meddelat att före-taget fram till i år ska ha slutat använda miljö-farliga PFAS-material (perfluorerade och polyfluorerade organiska ämnen ) i 85 procent av de textilier som använd i bland annat jackor, skor och handskar. Fram till 2023 lovar Gore Fabrics att resten av produktsortimentet ska vara fritt från problematiska PFAS-föreningar.
Flera andra tillverkare har gjort liknande utfästelser, så utvecklingen verkar gå i rätt riktning, om än långsamt.
Men fortfarande används en del tvivelaktiga kemikalier vid klädtillverkningen. Det är något som Naturskyddsföreningen i Sverige (SNF) länge uppmärksammat. Ebba Magnusson är produktansvarig för Naturskyddsföreningens miljömärkning (Bra miljö-val) av textilier. Enligt henne används fortfarande olika PFAS-föreningar allmänt inom textilbranschen.
– EU:s kemikalieförordning REACH förbjuder användningen av endast 10 av de kring 4 700 kemiska föreningar som identifierats inom gruppen PFAS, säger Magnusson, och fortsätter:
– REACH begränsar inte heller användningen av kemikalier vid klädproduktion utanför EU så länge det inte finns kvar otillåtet höga halter då kläderna importeras till EU.
Andra problematiska kemikalier som fortfarande används även i outdoorkläder är formaldehyd och färgämnen som kan vara carcinogena eller allergiframkallande.
I Sverige föreslogs i en statlig utredning tidigare i år att kläder och skor innehållande miljö- och hälsovådliga kemikalier skulle påläggas en extra skatt. Det här skulle kunna påskynda utfasningen av de skadligaste ämnena snabbare än vad EU-lagstiftningen genom REACH förmår.
Hur ska man som medveten och upplyst konsument kunna undvika kläder med miljöskadliga PFAS och andra problematiska substanser?
Det handlar inte bara om att vara mån om sin egen hälsa – genom att inte köpa plagg innehållande tvivelaktiga kemikalier bidrar man till att minska efterfrågan på dessa, vilket på sikt kan leda till en minskning av tillverkningen.
Som konsument har man rätt att av för-säljaren få veta vilka substanser som ingår i ett plagg man står i beråd att köpa. Det är ändå långtifrån säkert att en försäljare direkt kan ge information om vilka PFAS som ett visst plagg innehåller.
Här får man hjälp av miljömärkningen. Den garanterar genom en opartisk instans, att plagg som försetts med ett miljömärke inte innehåller miljö- eller hälsovådliga kemikalier. Miljömärkningen omfattar också hela tillverkningsprocessen, det vill säga att fibrerna är hållbart producerade och att processer som färgning, vävning och tvättning skett utan fara för arbetstagarnas hälsa
eller för miljön.
Kriterierna för det nordiska miljömärket Svanen förbjuder alla fluorerade organiska ämnen vid tillverkningen av textilier. För närvarande har Svanen beviljats för 22 olika modeller av jackor och andra utomhusplagg. Här saknas intressant nog de stora tillverkarna av utelivsutrustning.
Andra miljömärken som omfattar även textilier är ”EU-blomman”, SNF:s Bra miljöval och GOTS (Global Organic Textile Standard). Vissa tillverkare och återförsäljare använder sig också av egna miljömärken. Deras tillförlitlighet kan dock ifrågasättas eftersom denna typ av miljömärkning oftast inte är opart-iskt kontrollerad.
Att köpa begagnade kläder är ett sätt att bromsa uppkomsten av textilavfall. Men är de bättre ur miljösynvinkel att köpa second hand, som kanske innehåller skadliga ämnen som tidigare inte var förbjudna, än att köpa nytt som är miljömärkt, återvunnet eller åtminstone garanterat fluorfritt?
Ebba Magnusson förordar att man använder kläder ”slut”, eftersom nytillverkning alltid kräver mycket energi, vatten, kemikalier och andra resurser. Detta gäller även miljömärkta kläder. Hon bedömer att risken att drabbas av skadliga ämnen från äldre kläder inte är stor, eftersom det är vid tillverkningen som läckaget av PFAS och andra problematiska substanser är som störst.
En nackdel med begagnade utekläder är att deras vattenavstötande egenskaper med tiden oftast har försämras i takt med att de slits. Ett sätt att bevara deras vattentäthet är att själv impregnera dem. På marknaden finns numera ett antal impregneringsmedel som man antingen kan spraya eller på andra sätt applicera på kläderna. Också bland de här medlen finns sådana som innehåller tvivelaktiga fluorhaltiga organiska ämnen.
Numera finns också åtminstone ett impregneringsmedel som tillverkaren garant-erar att är fluorfritt och som dessutom bryts ned i naturen snabbt. Dess vattenavstötande effekt är inte lika långvarig som de fluorhaltiga impregneringsmedlens, varför man får upprepa behandlingen av kläderna relativt ofta. Då är det en klar fördel att medlet inte är skadligt för vare sig hälsa eller miljö.
Fjällrävens Grönlandsvalla är en klassiker som i decennier använts för att göra en viss typ av tyger vattenavstötande och slitstarka. Vallan framställs i reklamen som ett miljö- vänligt alternativ eftersom den är gjord av bivax och paraffin. Bivax är förvisso en äkta naturprodukt, men det är bra att känna till att paraffinet är en biprodukt från oljeraffinering.
Vad är PFAS
- perfluorerade och polyfluorerade organiska ämnen
- samlingsnamn för ca 5 000 olika kemikalier som tillverkas industriellt för en mängd olika användnings-områden
- ingår som impregneringsmedel i textilier, insektsbekämpningsmedel, skidvallor, livsmedelsförpackningar, ytbeläggning i stekpannor etc.
- de perfluorerade ämnena bryts knappast alls ned i miljön
- sprids i miljön under hela sin livscykel; under tillverkningen, användningen och som avfall
- upptas av mänskokroppen via dricksvatten och livsmedel, antingen direkt eller via förpackningar
- PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra) hör till de mest skadliga PFAS-ämnena, de kan bl.a. förorsaka reproduktionsstörningar och cancer
- PFOS förbjöds inom EU år 2008, PFOA i år
