Miljösamarbetet med Ryssland – ett av krigets offer

av | 16.04.25

Det sydvästra avloppsreningsverket i S:t Petersburg uppgraderades med lånefinansiering från bland annat Norden. Foto: Nordiska investeringsbanken

Det sydvästra avloppsreningsverket i S:t Petersburg uppgraderades med lånefinansiering från bland annat Norden. Foto: Nordiska investeringsbanken

Internationellt samarbete uppgraderade reningen av avloppsvattnet i S:t Petersburg. Nu har allt samarbete lagts på is och finansiärerna har ingen insyn i driften av de ryska avloppsreningsverken.

Före Rysslands anfallskrig i Ukraina samarbetade de ryska myndigheterna med europeiska aktörer för att få bukt med övergödande utsläpp till Östersjön. I dag ter sig samarbetet som en surrealistisk dröm i timglasets dimmiga återspegling.

S:t Petersburg stod länge för det största punktutsläppet av fosfor och kväve i hela Östersjön. Orsaken till de stora utsläppen hade att göra med bristfällig avloppsrening, läckande avloppsrör och dålig förvaltning.

Enligt rysk statistik uppgick utsläppen av fosfor från S:t Petersburg till 3027 ton per år kort före Sovjetunionens sönderfall. 2001 påbörjades uppgraderingen av det sydvästra avloppsreningsverket i S:t Petersburg och fyra år senare hade stadens fosforbelastning minskat med en tredjedel.

Våren 2009 lanserades ett Nevaprogram som skulle effektivera avloppsreningen i S:t Petersburg. Det ambitiösa programmet gick bland annat ut på att sanera de kollektorer som samlade upp stadens avloppsvatten. Projektet finansierades av internationella finansinstitut och genomdrevs av det lokala vattenbolaget Vodokanal. En av finansiärerna var Nordiska investeringsbanken (NIB) med säte i Helsingfors.

– Enligt den tidens statistik lyckades Nevaprogrammet avlägsna cirka 860 ton fosfor och 1060 ton kväve per år från S:t Petersburgs avloppsvatten, säger Jukka Ahonen, kommunikationsdirektör på NIB.

Projektet fick därtill bukt med omkring 6980 ton syreförbrukande organiskt material. Efter att Nevaprogrammet slutfördes följde en uppgradering av stadens norra avloppsreningsverk. I projektet ingick bygget av nya tunnlar och pumpstationer som slussade större mängder obehandlat avloppsvatten till reningsverket.

– Efter att det norra avloppsreningsverket invigdes 2017 hade S:t Petersburg lyckats rena mer än 98 procent av sitt avloppsvatten, vilket uppfyllde Östersjökommissionens rekommendationer, säger Ahonen.

Nordiska investeringsbanken beviljade lån för 100 miljoner euro för att uppgradera avloppsreningen i S:t Petersburg. Investeringen bidrog till reduktioner av cirka 1137 ton fosfor per år.

Projekten har haft en gynnsam inverkan på ekosystemen i synnerhet i den östra delen av Finska viken. Finlands miljöcentral har dokumenterat en avsevärd förbättring i siktdjup och bottenvegetation i områden som tidigare var syrefria. I dag har miljösamarbetet med Ryssland lagts på is på grund av landets anfallskrig i Ukraina.

Har Ryssland återbetalat sina lån till NIB? 

– På grund av Rysslands pågående krig i Ukraina finansierar NIB inga projekt i Ryssland längre. Lånen relaterade till dessa investeringar har återbetalats.

Investeringen krävde kemisk fosforfällning. Vet vi om samma metod används fortfarande? 

–  Vi har ingen kontakt med projektägarna i Ryssland. Därför har vi ingen information om driften av avloppsreningsverken i dag. Miljösamarbetet har blivit ett av krigets många offer.

Läs mer om:

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

EU prickar Finland för olovligt fiske

EU prickar Finland för olovligt fiske

Ny forskning: Vegetarisk skolmat kan ge järnbrist

Ny forskning: Vegetarisk skolmat kan ge järnbrist

Kampen mot torvbrytningen

Kampen mot torvbrytningen

Vi hittade inga relaterade artiklar.