Hur kan du påverka din omgivning och hur får du gehör för dina åsikter och idéer? I den här serien ger vi dig verktyg till att vara en aktiv medborgare och invånare.
Foto Tuuli Solhagen
Som invånare kan det vara svårt att veta vem som bestämmer över vilka aspekter i ens omgivning. Vad hör till kommunen, vad styrs av regionen, vad bestäms i riksdagen och vad är en reflektion av paneuropeiska beslut som fattas i Europaparlamentet? I den här serien ger vi dig som invånare bättre förståelse för beslutsfattande så att du vid behov kan kontakta rätt instans med utvecklingsförslag.
Kommunalvalet 2021 står inför dörren och det betyder att beslutsfattande i alla Finlands kommuner kommer att röras om. Till kommunernas lagstadgade uppgifter hör bland annat stadsplanering och markanvändning, vatten- och avfallshantering, miljötjänster samt social- och utbildningstjänster.
Kandidater i kommunalvalet kandiderar inte endast till kommunfullmäktige. Bland kommunfullmäktigeledamöter upprättas en landskapsstyrelse som bereder kommunövergripande ärenden, bland annat landskapsplaner med stora infrastrukturer som tågförbindelser och markanvändning. Markanvändning och landskapsplaner styrs av landskapsstyrelsen men tillämpas på detaljnivå av kommunen.
Beslutsfattande i kommunen begränsas inte heller till fullmäktige utan samhällsområden är fördelade på olika nämnder och delegationer där också personer som inte valts in till kommunfullmäktige kan väljas in.
Lokalpolitiker som väljs in i kommunfullmäktige i vårens val kommer att ha en avgörande roll i exempelvis hur smidigt och hur snabbt din kommun främjar cirkulär ekonomi och ställer om till ökad miljöhänsyn. Trafik, boende och mat är de största utsläppskällorna för invånarna och kommunen har stor makt att styra invånarnas beteende mot en mera hållbar vardag.
Kommunfullmäktige fattar beslut som har förberetts av kommunens tjänstemän och nämnden som handhar ifrågavarande områden i kommunen. För att påverka besluten är det bäst att vara aktiv redan under beredningen av ärenden, det vill säga att kontakta tjänstemännen och nämndens medlemmar som bereder ärendet och avgör vilka aspekter som är de viktigaste i den här frågan.
Gemenskap ger styrka
Esbo miljöförening är en av Natur och Miljös lokalföreningar och en aktiv aktör inom miljöpolitiken i Esbo. Föreningen har varit aktiv i markanvändningsfrågor och skogsskydd. Föreningens ordförande Anni Simola säger att kommunen tar väl emot den lokala miljöföreningens deltagande och åsikter.
– A och O är att påverka i tillräckligt tidigt skede. Tjänstemän som bereder ärenden vill i allmänhet höra vad olika parter har att säga. Därför är det viktigt att bygga upp ett gott förhållande med tjänstemännen i kommunen, säger Simola. Om man inte är ute i tid och missar beredningen av ärenden är det lätt hänt att man slutligen endast kan komma med besvär, som inte alls har lika stor inverkan som att påverka i tid.
Lokala föreningar och sammanslutningar har goda chanser att påverka då de är ute i tid och kan lägga fram rätt slags alternativ.
Sibbo naturskyddare och Sibbo fjärilsforskare lyckades rädda unika naturvärden i östra Nyland genom aktiv handling. Sibbo naturskyddares tidigare ordförande Anders Albrecht minns fallet då oljebolaget Neste/Fortum ville dra en väg till oljeraffinaderiet tvärs över Fågelmossen i Borgå. Aktivisterna i föreningen kom med ett konkret motförslag om hur företaget kunde få sin väg utan att naturen skulle skadas. Förslaget godtogs och vägen drogs istället längs kanten av mossen. Ett praktexempel på hur båda parter kan vinna.
Albrecht tänker på samma sätt som Anni Simola vid Esbo miljöförening att volontärföreningar är ömsesidigt viktiga i samhälleligt beslutsfattande. I Sibbo brukar kommunen höra Sibbo naturskyddarna när de gör nya planer, men ibland viftas bra utlåtanden bort av kommunen i brist på tillräckliga juridiska belägg, vilket volontärföreningar inte alltid har möjlighet att ta fram.
– Men om man bevakar är de redan betydligt försiktigare, funderar Albrecht.
Granska kommunens miljögärningar
Uppmuntras invånare att hoppa på cykeln eller kliva i båten för att åka ut på ärenden? Finns tillräckliga cykelvägar som upprätthålls eller bryggor och kajer för båtfolket?
Kommuner i Svenskfinland är av väldigt olika storlek och har olika förutsättningar för exempelvis
kollektivtrafik. De kommuner som har kollektivtrafik kunde se över hurdana fordon de har i trafik och hurdana förutsättningar de har för gas- eller elbussar i form av tillräckliga tankstationer. Om det enda alternativet är att välja egen bil, finns ännu mycket som kunde utvecklas i din kommun.
För en aktiv invånare finns det fler frågor än svar. Här nämner vi några miljörelaterade teman som du kan inspireras av till själv granska situationen i din kommun.
Kommunfullmäktige har stor makt vad gäller växthusgasutsläpp. Uppvärmning av fastigheter och trafik är ofta de största utsläppskällorna i kommuner. Har din kommun en strategi för hållbar utveckling och omställning till kolneutralitet?
Kommunen fastställer detalj-planer för stadsdelar och inte sällan ingår där också krav på byggmaterial. Hur mycket bygger din kommun i exempelvis trä, som i praktiken fungerar som kolsänka? Hur effektivt ställer kommunen om till att övergå till fossilfria energikällor och till exempel främjar användningen av solenergi?
Skolmat har varit mycket på tapeten de senaste åren. Växtbaserade alternativ med mindre klimatavtryck än animaliska varianter omfattas inte alltid av samma stöd och är därmed inte lika lockande för offentliga inrättningar. Under de senaste åren har flera kommun-ers fullmäktige diskuterat andelen växtbaserad mat i kommunala yrkeskök och centralkök som gör mat till skolor och daghem. Hurdan mat serveras i din hemkommun; är andelen inhemska grönsaker, baljväxter och närfisk tillräcklig?
Hur är det med grönområden i din hemkommun? Hur skyddade är skogarna och hur stora ytor är reserverade för avverkning och skogsbruk? I de flesta kommuner finns också privata skogs- och markägare. Uppmuntrar kommunen invånarna att ansluta sig till naturvårdsprogram som Helmi eller Metso, eller är kommunen själv med i programmen?
Gör det själv
Förutom att rösta i val kan vi påverka i kommunen när som helst på flera sätt.
Som kommuninvånare kan du starta ett invånarinitiativ. Om du tycker att kommunen borde anamma en miljövänligare verksamhetsmodell, installera flera laddstationer för elbilar, fridlysa ett område eller öka andelen vegetariska proteiner i kommunens centralkök kan du lägga fram ett initiativ. Andra kommuninvånare kan understödja ditt initiativ och därmed ge mera tyngd till förslaget. Likaså kan du understödja andras initiativ som finns på webben.
Varje initiativ presenteras för kommunfullmäktige. Om mer än två procent av kommunens invånare stödjer initiativet ska det tas upp till behandling inom sex månader från att initiativet togs. Ju bättre du förbereder initiativet, målet och motiveringarna, desto bättre förutsättningar har det. Precisera målet så noggrant som möjligt så att det i bästa fall kan godkännas som sådant. Basera motiveringarna på fakta och relevanta siffror.
Även minderåriga kan komma med invånarinitiativ och får understödja andras initiativ. Du kan starta ett nytt initiativ på www.invånarinitiativ.fi.
Om du hellre går till direkt aktion kan du ordna en demonstration. Vem som helst får sammankalla en demonstration bara man meddelar polisen i förväg. Enligt polisen ordnas det i Finland hundratals demonstrationer årligen. Med en demonstration kan du väcka uppmärksamhet både bland lokalpolitiker och övriga kommuninvånare.
I skrivande stund under våren 2021 gäller restriktioner i hela samhället och de påverkar självfallet också rätten att samlas till demonstration.
Ett annat bra sätt att få synlighet för orättvisor och lyfta fram ett tema är insändare i lokala tidningen. Fokusera på en röd tråd, motivera varför frågan är viktig och föreslå en lösning. Samma metod funkar bra i sociala medier.
Man kan inte göra allt själv. Om du känner för att engagera dig i lokala ärenden kan du gå med i en miljöförening på din ort. I föreningar hittar du andra som tänker lika och tillsammans kan ni åstadkomma något större!
Alla beslut fattas av människor och det är möjligt att påverka både människor och beslut före de fattas.
Artikeln är en del av artikelserien Aktivistens handbok: påverka miljöbeslut på olika nivåer. Se även övriga artiklar i serien:
Påverka i landskapen (Finlands Natur 2/21),
Påverka på riksnivå (Finlands Natur 3/21),
Påverka på EU-nivå (Finlands Natur 4/21)
