Geotermiska lösningar tryggar över 90 procent av Islands värmeproduktion. Men de geotermiska depåernas gas är inte outsinlig. Nu pågår ett febrilt arbete för att bredda repertoaren i branschen.
Ångan från det geotermiska kraftvärmeverket i Hellisheidi i sydvästra Island syns på flera kilometers avstånd. Den vita röken ringlar sig mellan snöbeklädda berg. Kraftverket drivs av det kommunala energibolaget Orkuveita Reykjavíkur som förser Reykjavik och kringliggande kommuner med el och värme.
– Vi är lyckligt lottade som kan omvandla den seismiska aktiviteten på Island till koldioxidneutral energi, säger Eiríkur Hjálmarsson, chef för hållbarhetsfrågor på Orkuveitan.
Eftersom Island ligger mellan två kontinentalplattor bildas magma och skållhet gas i jordens inre som kan omvandlas till energi. På två kilometers djup är den geotermiska ångan 250–300 grader het, uppger den isländska energimyndigheten Orkustofnun. Ångan leds till kraftverk som producerar värme och el.
Det finns för närvarande tio geotermiska kraftvärmeverken på Island som förser cirka 90 procent av landets byggnader med koldioxidneutral värme. De geotermiska kraftverken står för omkring 29 procent av landets elproduktion medan nästan hela återstoden produceras med vattenkraft. Det är en förnybar energimix som är helt i en kategori för sig i nationell tappning.
På två kilometers djup är den geotermiska ångan 250–300 grader het.
Orkuveita Reykjavíkur ägs till 93,5 procent av Reykjaviks stad. Eftersom energikällan praktiskt taget är gratis är produktionen ekonomiskt lönsam, vilket genererar ett stort årligt överskott.
– Vi betalar omkring 6 miljarder isländska kronor eller 39 miljoner euro i dividender till våra ägare i år, säger Hjálmarsson.
Orkuveita Reykjavíkurs status som kommunägt bolag och den bristande konkurrensen i branschen innebär att det finns riktlinjer som sätter gränser för hur stora vinster som bolaget får göra. Det nuvarande vinsttaket är 7 procent i produktionen av förnybar energi.
Utöver kraftvärmeverket i Hellisheidi driver Orkuveitan också en motsvarande anläggning i Nesjavellir. Kraftvärmeverkens sammanlagda effekt är 423 megawatt, vilket täcker hälften av efterfrågan på värme i huvudstadsregionen.
För några månader sedan undertecknade Nordiska Investeringsbanken och Orkuveita Reykjavíkur ett låneavtal på 92 miljoner euro för att uppgradera och effektivera produktionen.
– Vi ska rekonstruera vattenkraftsdammen i Andakill, anlägga nya borrhål, bygga nya ångskorstenar och renovera existerande kyltorn med hjälp av den lånefinansiering som vi har fått av Nordiska Investeringsbanken, säger Hjálmarsson.
Kraftverket i Hellisheidi har för närvarande 71 borrhål. De nya borrhål som är under planering behövs för att trygga ett stadigt flöde av het gas från Hengill, som är en av landets största geotermiska depåer.
Överväger ni att exportera er expertis i geotermisk energi?
– Före finanskrisen 2008 existerade sådana planer. Vi hade överläggningar med presumtiva samarbetspartner i till exempel Kina, men planerna skrinlades då Island drabbades väldigt hårt av finanskrisen och den isländska kronan störtdök.
Då Finlands Natur besöker Island i mitten av mars plågas landet av upprepade vulkanutbrott som har tvingat myndigheterna att evakuera tusentals invånare från Grindavik med omnejd på Reykjaneshalvön. Enligt Hjálmarsson har vulkanutbrotten inte påverkat Orkuveitans verksamhet negativt tills vidare.
Orkuveitans produktionsanläggningar ligger inte i närheten av de aktiva vulkanerna, vilket innebär att bolagets infrastruktur inte hotas av den seismiska aktiviteten. Därmed inte sagt att riskerna vore bortblåsta för andra aktörer.
– Visst kan vulkanutbrotten påverka kraftverk dramatiskt. Det finns ett geotermiskt värmekraftverk i den nordöstra delen av landet som var tvunget att temporärt lägga ned verksamheten på grund av vulkanutbrott och jordbävningar på 1970-talet.
Samma situation plågar produktionsanläggningen vid turistattraktionen Blå lagunen som förser en stor del av befolkningen på Reykjanes med varmt vatten. I samband med vulkanutbrottet i mars flödade den glödheta lavan endast cirka 50 meter från anläggningen. Orkuveita Reykjavíkur tampas med andra utmaningar.
– Den geotermiska ånga som bildas vid våra anläggningar är inte outsinlig. Enligt våra beräkningar räcker ångan ännu i några decennier. Efter det räcker den för att leverera centralvärme, men inte för elproduktion. Vi måste alltså hitta andra depåer eller nya sätt att producera energi för att bädda för framtiden.
Av samma anledning satsar Orkuveita Reykjavíkur hårt på forsknings- och utvecklingsarbete för att diversifiera sin verksamhet.
– Vi har bland annat patenterat en teknik som går ut på att mineralisera utsläpp av koldioxid från industriella anläggningar. Vi binder alltså koldioxid till mineraler och hindrar gaserna från att belasta atmosfären. Det internationella intresset för den här tekniken är enormt.
Mineraliseringen av koldioxid går till så att CO2 pumpas ned i geotermiska källor där koldioxiden blir upplöst i vatten, varefter den injiceras och lagras i basaltisk berggrund.
– Vi är delägare i en terminal i sydvästra Island där tekniken tillämpas. Vi tar redan nu emot koldioxid från europeiska industriella anläggningar inom ramen för projektet Carbfix som delfinansieras av EU.
Enligt Eiríkur Hjálmarsson skulle Orkuveita Reykjavíkur behöva kapitalpåfyllnad och nya delägare som har ekonomiska muskler att skjuta in riskkapital för en expanderad verksamhet. Utöver mineralisering av koldioxid existerar även andra planer.
– Vi testar också möjligheten att producera vätgas med geotermisk energi i ett pilotprojekt. Vi skulle till exempel kunna omvandla gasen till bränsleceller för transportsektorns behov utanför landets gränser. Vi får se var vi landar, säger han.
***
Fakta
- Island ligger mellan två kontinentalplattor. Då het magma från jordens inre kommer fram i sprickorna skapas ånga och hett vatten, som kan utvinnas som energi.
- Island producerar överlägset mest geotermisk energi i världen per capita, drygt 200 000 kWh per person och år.
- Geotermiska kraftvärmeverk försörjer Reykjavikregionen med förnybar värme och elektricitet. Hetvattenrören har en sammanlagd längd på över 3 000 kilometer.
- På Island finns tio geotermiska kraftverk som förser närmare 90 procent av byggnaderna med värme- och varmvatten.
- Geotermisk energi levererar också drygt en fjärdedel av landets elektricitet. Återstoden av elen produceras med vattenkraft.
Källa: VVS-Forum