Nu görs allt större ansträngningar för att minska stora byggnaders energikonsumtion. Med modern digitalteknik går det att minska husbolagens energiåtgången betydligt, utan att det krävs aktiva insatser av invånarna.
Foto Magnus Östman
I tätorterna är det uppvärmningen av byggnaderna som är den största klimatboven. I Helsingfors står husens uppvärmning för 56 procent av hela stadens klimatpåverkande utsläpp. Trots att trafiken är livlig är dess utsläpp betydligt mindre än husuppvärmningen, det samma gäller elkonsumtionen.
I husbolag med många delägare är det ofta möjligheterna att minska kostnaderna för värme och el som är det stora lockbetet när det gäller att få ned energikonsumtionen. Den står ofta för omkring 40 procent av husbolagens löpande kostnader – en minskning här kan leda till att bolagsvederlaget kan sänkas eller åtminstone inte behöver höjas på länge.
Att åtgärda värmeläckage genom att byta till moderna fönster och energisnåla batterier är åtgärder som länge varit kända. Det nya nyckelordet är automation: med hjälp av modern digitalteknik går det effektivt att minimera energikonsumtionen i både mindre och större fastigheter. Med olika grader av fastighetsautomation går det att undvika att vissa lägenheter värms upp för mycket och att inomhustemperaturen åker upp och ner beroende på växlingarna i utomhustemperatur. Den här typen av energislösande obalans beräknas 75 procent av bostadsbyggnaderna lida av. Att undvika onödigt höga temperaturer lönar sig, enligt en tumregel innebär en sänkning av rumstemperaturen med en grad en energibesparing på fem procent.
Fastighetsautomationen är en växande marknad med många aktörer. De lovar allmänt minst 10 procents minskning av uppvärmningskostnaderna i större fastigheter. Statsägda Motiva, som erbjuder opartisk information om hållbara energilösningar, har på sin hemsida listat ett tiotal exempel på större bostadsfastigheter där olika typer av automation installerats under det senaste decenniet. Här har energibesparingen per år varit mellan 7 och 15 procent.
Vad innebär automationen i praktiken? Grunden för en automatisk styrning av värmetillförseln är att systemet har tillgång mätdata från så många lägenheter och allmänna utrymmen som möjligt. Modern automatik beaktar också i hög grad utomhustemperaturen.
I de hyreslägenheter som Helsingfors stad äger installerades för några år sedan tråd-lösa sensorer som kontinuerligt mäter temperatur och luftfuktighet. Fastigheternas automatik har härmed kunnat beakta också den värme som hushållsapparater och invånarna själva genererar i sina bostäder. Lägenheterna har vattenburen värme, och fastigheterna är kopplade till stadens fjärrvärmenät. Systemet beaktar också den rådande utomhustemperaturen.
Enligt den tekniska chefen Vesa Nevalainen har fastigheternas automatik bättre än tidigare kunnat balansera värmetillförseln till lägenheterna. Energiförbrukningen har märkbart minskat, Nevalainen vill dock inte uppge exakt med hur mycket.
– Systemet har tekniskt fungerat bra. Vi har inte fått mycket respons från invånarna, vilket antagligen beror på att systemet sköter sig själv och inte ens noteras av dem som bor i husen.
Ett annat projekt med fokus på fjärravläsbara trådlösa sensorer i höghuslägenheter är Ilmastoviisaat taloyhtiöt (”Klimatsmarta husbolag”) som pågår till slutet av detta år. Här deltar sju husbolag i Helsingfors och Vanda. Syftet med projektet är att ta fram olika lösningar på hur man kan förbättra energi-effektiviteten i höghus med hjälp av digitalteknik och digitala tjänster.
Inom projektet har man fokuserat mycket på det faktum att det långt saknas stand-ard för hur data ska kunna föras över från ett styrsystem till ett annat. I många fall kommunicerar till exempel inte systemen för intelligent värmereglering med styrsystemen för bruksvatten och ventilation om systemen är av olika fabrikat. Att kunna integrera ventilation och värmetillförsel skulle ofta spara en hel del energi. Det förutsätter att det finns sensorer i lägenheterna som mäter koldioxidhalten i inneluften, vilket ger signaler om att öka eller minska ventilationen.
En viktig del av projektet har varit att klarlägga hanteringen av mätdata från de enskilda lägenheterna. Då den här informationen går att relatera till invånarnas namn klassas den som persondata och sorterar därigenom under EU:s GDPR-lagstiftning. Därför är det viktigt att husbolagen håller sina delägare informerade om hur informationen används och vem som har tillgång till den. Detta måste vara väldokumenterat enligt GDPR.
– Så länge det handlar om att använda mätdata för att optimera energianvändningen räknas det som fastighetsunderhåll, vilket husbolagen enligt lag är skyldiga att sköta. Till detta krävs inte tillstånd av enskilda delägare, säger Aleksi Heikkilä, projektkoordinator för Ilmastoviisaat taloyhtiöt.
Han berättar att det inte varit helt lätt att få husbolagens delägare intresserade av den nya tekniken.
– Det verkar som om ordet ”digitalisering” är lite avskräckande. Våra invånarmöten har ofta lockat bara ett fåtal deltagare. Det kan jämföras med att invånarmöten där byte av stamledning diskuteras ofta drar fullt hus.
Ändå borde möjligheterna att spara energi och pengar genom modern digitalteknik vara intressant för de flesta, speciellt som det inte behöver vara frågan om dyra investeringar.
– Jag är själv förvånad över hur mycket energi man kan spara med en investering som betalar tillbaka sig på några få år, säger Heikkilä.
I Motivas ovannämnda exempel var återbetalningstiden för investeringen i fastighetsautomation 1,5–4,2 år.
Priset är givetvis beroende av hur omfattande automatik som installeras. En tumregel är att det i äldre hus krävs en mer omfattade investering.
– Det gäller speciellt om fastigheten saknar en datoriserad undercentral och reglerventiler med proportionell (0–100 procent) reglering, säger Jonas Wikström. Han är regionchef för Österbotten på företaget Fidelix, som levererar egen utvecklad automatik till större fastigheter i hela landet.
Fidelix produkt Eco Smart hör till de mest avancerade på området. Den här digitala molntjänsten utnyttjar, förutom mätdata från fastigheter, även prognoser om kommande väderlek och maskininlärning. Det gör regleringen av temperaturen i uppvärmningsvattnet som går ut i lägenheterna ännu mer energisnål.
– Systemets algoritmer samlar mätdata från de senaste 2–3 veckorna och ”lär sig” hur byggnaden reagerar på olika vädertyper. Det gör det möjligt att beakta kommande köldknäppar eller värmeböljor i god tid, säger Wikström.
Så avancerad automatik finns ännu inte i många byggnader, men den är starkt på kommande i stora fastigheter och även i egnahemshus.
