Dialog över Finska viken

av | 10.09.18

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner.

Finland och Estland håller på att utveckla samarbete inom havsområdesplaneringen av Finska viken och Skärgårdshavet.
– Vi granskar även metoder som stöder planeringen av hållbar utveckling. Det görs till exempel genom framtidsstudier, berättar gruppchef Riku Varjopuro vid Finlands miljöcentral. Han leder projektet PLAN4BLUE.
– Vi gör upp alternativa framtidsscenarier för till exempel energiproduktion, sjöfart och fiske. Ett genomgående tema är miljö-vård och naturskydd. Vi gör också bedömningar av hur scenarierna påverkar ekonomi och mänskor.
I projektet deltar forskningsinstanser och myndigheter från båda länderna. Samarbetet görs också med många organisationer och företag.  

Avsikten med att ta fram alternativa utvecklingsförlopp är inte direkt att förutspå framtiden.
– Utvecklingsförloppen visar hur användningen av havsområdena kan komma att förändras då olika synsätt får ökad tyngd, berättar Riku Varjopuro. I ett av förloppen utgår man från den hållbara utvecklingens ideal, i ett annat är det den obegränsade ekonomiska tillväxten som dominerar. I ett tredje betonas kraftig teknologisk utveckling.
I en framtid som baserar sig på hållbar utveckling fokuserar man starkt på naturskydd och miljövård. För fiskets del innebär det begränsningar, men trots detta gynnas näringsgrenen av att fiskstammar skyddas. Närmat, som ofta är just fisk, gynnas. Fisken odlas på land i slutna system där vattnet cirkulerar. Klimatförändringen bekämpas effektivt. I den andra ytterligheten blir klimatförändringen verklighet enligt det värsta scenariot och fiskstammarna överfiskas svårt.
– I projektets workshoppar dryftade man till exempel ett alternativ, som utgår från kraftig teknologisk utveckling och digitalisering. Detta kunde leda till att fisk kunde marknadsföras mer målinriktat än idag. Automatiseringen skulle också påverka sjöfartens utveckling. Även fiskodlingen skulle gå mot ökad automatisering, säger Varjopuro.
Resultaten presenteras i form av framtidsberättelser och kartor. 
– Speciellt intressanta är de kartor som visar till vilka områden mänskans aktiviteter sannolikt koncentreras fram till år 2050. De här områdena visade sig vara desamma vid alla alternativa utvecklingsförlopp (se kartan ovan). Planeringen och planläggningen av dessa områden borde därför speciellt uppmärksammas. Här kommer man sannolikt att vara tvungen att anpassa olika aktiviteter till varandra.  

En målsättning med projektet är att Finland och Estland bättre ska lära känna varandras havsområdesplanering. 
– Varje land gör givetvis upp sina planer självständigt, men situationen kan vara den att plankartorna bara sträcker sig till landets gräns och utanför finns bara ett vitt område, berättar Riku Varjopuro.
Om samarbetet ska kunna utvecklas måste man känna till grannens planeringsprocesser. 
– Då vet man vem man kan ringa till och i vilket skede det lönar sig att göra det.
I Estland görs all havsområdesplanering inom finansministeriet. I Finland utförs planeringen inom tre havsplaneringsområden, på landskapsnivå och i kommunerna. Åland gör därtill upp en egen plan för sina havsområden.
– Fastän det finns officiella processer för hörande mellan länderna, är det viktigt att de som utför planeringen träffas regelbundet. Annars glöms samarbetet lätt bort.
– Inom det här projektet träffas ländernas myndigheter som ansvarar för havsområdesplaneringen och bekantar sig med grannlandets system. Projektet erbjuder dem också möjlighet att testa hur nya idéer fungerar i planeringsarbetet. En del av planerarna har tyckt att det varit rena lyxen att kunna testa idéer tillsammans. Till exempel överväger nu planerare från Egentliga Finlands förbund och estniska planerare tillsammans hur Natura 2000-områden borde beaktas inom planeringen.
Det fyraåriga PLAN4BLUE-projektet avslutas nästa höst. 
– Havsområdesplaneringen och dess utveckling är ständigt pågående processer. I fortsättningen vore det bra att få med också Ryssland i samarbetet, säger Varjopuro.

Riku Varjopuro leder projektet PLAN4BLUE vid Finlands miljöcentral. Foto Magnus Östman.

Läs mer om:

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

Usel syresituation i finska kustvatten

Usel syresituation i finska kustvatten

Ny metod flaggar hälsofarliga kemikalier i kläder – kan ge bättre reglering

Ny metod flaggar hälsofarliga kemikalier i kläder – kan ge bättre reglering

Forskarlarm: Försurningen i världshaven har förvärrats

Forskarlarm: Försurningen i världshaven har förvärrats