Mariehamn har varit en föregångare när det gäller naturlig vattenrening i våtmarker, som hyser en rik biologisk mångfald och har betydande rekreationsvärde.
Sedan 2020 renas en del av dagvattnet från Mariehamns gator i en våtmark som anlagts i den innersta delen av fjärden Slemmern öster om staden. Ifjol anlades en annan våtmark väster om staden i bottnen av Svibyviken. Här är det näringsämnen från åkrar som fångas upp av våtmarken.
Till Nabbens våtmark vid Slemmern leds dagvatten längs två mindre bäckar. Vattnet går igenom två sandfilter och passerar en sedimentationsbassäng för att till slut hamna i den egentliga våtmarken. Genom filtrering och sedimentering avlägsnas föroreningar som olja, mikroplaster, kväve och fosfor från vattnet. Kväve avlägsnas dessutom från vattnet genom ammoniakavgång, denitrifikation, kvävefixering och upptag av växter och mikroorganismer.
Det är inga små mängder vatten och föroreningar som kommer in i Nabbens våtmark. Staden räknar med att volymen dagvatten uppgår till 600 000 kubikmeter per år. Årligen får våtmarken ta emot 800 kilogram kväve, 100 kilogram fosfor och 1,5 ton mikroplaster, som till stor del härstammar från bildäck.
Hur effektivt renar våtmarken vattnet? Vi låter frågan gå till eldsjälen för projektet, Mariehamns miljösamordnare Ulf Simolin.
– År 2021 låg kvävereningen på 30 procent. Koncentrationen av kväve åren 2021 och 2022 var 938 respektive 843 mikrogram per liter. Det här är klart under gränsvärdet 1 250 mikrogram per liter, som gäller för större städer, säger Simolin.
Ute i Slemmern har halterna av kväve och fosfor minskat en aning under de senaste åren. Men halten av klorofyll a, som är ett mått på hur mycket alger det finns i vattnet, har ökat, medan siktdjupet minskar.
– Jag skulle tro att det här är en effekt av ett varmare klimat, säger Simolin.
Han berättar att staden har långtgående planer på ytterligare en våtmark för rening av dagvatten.
– Det behövs eftersom staden ligger omgiven av vatten och det mesta av dagvattnet rinner ut i Östersjön.
Våtmarker har också en viktig ekologisk funktion i och med att de kan fungera som viktiga lekplatser för fisk. Det här har man tagit fasta på i Mariehamn. Våren 2020 och 2021 planterades 10 000 små gäddyngel ut i våtmarken. De har växt till sig snabbt och förpassades ut i Slemmern efter midsommar då våtmarken tömdes på vatten.
I våtmarkens utflöde till Slemmern finns en fisktrappa som lekmogna fiskar ska kunna ta sig uppför. Tanken med utsättningen av gäddyngel har varit att de som lekmogna skulle återkomma till Nabbens våtmark. I år har man mycket riktigt observerat att gäddor som sannolikt vuxit upp i våtmarken stigit uppför fisktrappan.
Rovfisk som gädda kan bidra till att minska övergödningens följder eftersom gäddan äter mörtfisk som äter djurplankton, som i sin tur äter växtplankton, bland dem cyanobakterier. Då predationstrycket på djurplankton minskar ökar dessa i antal så att mer växtplankton äts, vilket innebär mindre risk för alg-blomningar.
Då våtmarken anlades grävdes fyra små dammar med tanke på grodornas behov. Grodgroparna har visat sig fungera bra och grodor leker i dem om våren.
Även landmiljön vid Nabbens våtmark har skötts med tanke på den biologiska mångfalden. På vallarna runt våtmarken såddes ängsväxter som med nektarrika blommor har lockat mängder av pollin-erare. Vegetationen sköts även med bete då får släpps ut på vallarna efter midsommar.
Från början har man även satsat på att våtmarken ska ge stadsborna möjlighet till rekreation. På vallarna går gångstigar och ett antal bänkar finns utplacerade. Informationstavlor berättar om floran och faunan både på land och i vattnet.
– Responsen från allmänheten har varit mycket positiv. Både gammal och ung gillar att vistas vid våtmarken och skolor använder den inom undervisningen, berättar Simolin.
Vid Nabbens våtmark kan barn från närliggande skolor studera vattenlivet. Foto Magnus Östman
Till den nya våtmarken vid Svibyviken kommer avrinningsvatten från åkrar och skogsmark. Här är näringshalterna höga, under normala år uppskattas våtmarken ta emot 8 ton kväve och 0,45 ton fosfor. I Svibyvikens våtmark passerar vattnet en sedimenteringsbassäng innan det rinner ut i den egentliga våtmarken.
Också här har man satsat på rekreation. Mellan våtmarken och vikbottnen finns ett nybyggt fågeltorn. I våtmarken har man byggt en brygga med bänkar och bord och runt våtmarken löper en gångväg på vallarna.
Våtmarken vid Svibyviken invigdes formellt den 26 maj. Då planterades här ut yngel med hjälp av barn från 4H.
Övre bilden: Svibyvikens nyanlagda våtmark ligger vid stadsdelen Apalängen. Foto Magnus Östman
