Det här bör du ha koll på inför årets klimattoppmöte.
Förväntningarna på ett stort nytt globalt klimatavtal på årets klimattoppmöte, COP31, är relativt låga. I stället ligger fokus på genomförande. Länderna har redan gjort en rad utfästelser, men utsläppen minskar inte tillräckligt snabbt. Nu handlar det om hur löftena ska bli verklighet.
Detta medan världen närmar sig ett tillfälligt överskridande av Parisavtalets temperaturmål.
COP vad?
COP31, det trettioförsta mötet inom FN:s klimatkonvention conference of the partiets, pågår den 9–20 november.
I två veckor samlas representanter från över 190 länder i Antalya i Turkiet för FN:s årliga klimatförhandlingar. På dagordningen står bland annat utfasningen av fossila bränslen, klimatfinansiering och hur världens länder ska omsätta sina klimatmål i praktiken.
Årets möte har ovanligt nog ett delat ledarskap: Turkiet står värd och ansvarar för handlingsagendan, medan Australien leder de formella förhandlingarna.
Anledningen är att det blev kompromissen efter en dragkamp om vem som skulle få leda. Båda länderna vägrade ge vika och till slut enades de om att dela på ansvaret i stället för att rösta ut varandra.
Världen på väg förbi 1,5 grader
Enligt FN:s miljöprogram UNEP kommer den globala uppvärmningen sannolikt att överskrida 1,5 grader redan inom de närmaste åren.
Det innebär inte att Parisavtalets temperaturmål är definitivt förlorat. Men ju högre temperaturen stiger, desto större blir riskerna för bland annat ekosystem, samhällen och ekonomier.
COP31 blir därmed ett test på om länderna är beredda att omsätta sina klimatåtaganden i snabbare utsläppsminskningar.
En del av arbetet handlar också om att förbereda den andra globala översynen av Parisavtalet, som ska slutföras 2028 och utvärdera hur långt världens samlade klimatarbete har kommit.
Förra årets möte lämnade fossiltvis olöst
COP30 hölls i Belém i Brasilien 2025, tio år efter Parisavtalet. Mötet hade ambitionen att flytta fokus från löften till genomförande.
Men den stora stötestenen blev återigen de fossila bränslena. Många länder ville se en konkret färdplan för att fasa ut kol, olja och gas. Motståndet från flera fossilproducerande länder gjorde att någon sådan inte kom med i det slutliga avtalet. I stället åtog sig Brasilien att arbeta vidare med färdplaner utanför de formella FN-förhandlingarna.
Ett viktigt resultat var en överenskommelse om att tredubbla finansieringen till klimatanpassning i utvecklingsländer fram till 2035. Länderna enades också om gemensamma indikatorer för att mäta framsteg inom klimatanpassning och om att inrätta en mekanism för att stödja en rättvis omställning.
Pengarna och den rättvisa omställningen
Klimatfinansieringen väntas bli en av de svåraste frågorna även i Antalya. Många utvecklingsländer har begränsade ekonomiska resurser för att både ställa om sina energisystem och skydda befolkningen mot klimatförändringarnas konsekvenser.
Enligt UNEP:s senaste rapport om klimatanpassning uppgår de årliga behoven i utvecklingsländerna till uppskattningsvis 305 miljarder dollar fram till 2035. Det är långt mer än dagens internationella offentliga finansiering. Även om den skulle tredubblas skulle den bara täcka omkring en fjärdedel av behoven.
En annan fråga är hur omställningen ska kunna genomföras utan att arbetstagare och samhällen som är beroende av fossilindustrin hamnar på efterkälken. Det är kärnan i begreppet rättvis omställning.
Elektrifiering, AI och fossila bränslen
Turkiet vill sätta elektrifieringen i centrum. Ett av initiativen är ett frivilligt globalt mål om att elens andel av den totala energikonsumtionen ska öka till 35 procent senast 2035. Det handlar bland annat om att elektrifiera transporter, byggnader och industri samt bygga ut elnäten.
Även artificiell intelligens får en plats på dagordningen. Den snabbt växande AI-sektorn kräver stora mängder energi, och mötet ska bland annat diskutera hur teknikutvecklingen kan ske med mindre klimatpåverkan.
Samtidigt kvarstår den grundläggande konflikten om fossila bränslen. Energisystemen står för omkring 70 procent av de globala växthusgasutsläppen. Att bygga ut förnybar energi, effektivisera energianvändningen och minska beroendet av kol, olja och gas är därför avgörande för att begränsa uppvärmningen.
Ett möte i politisk motvind
Förhandlingarna sker i ett spänt internationellt läge. USA saknas som officiell part efter att president Donald Trump åter dragit landet ur Parisavtalet. Det är ett politiskt bakslag för det internationella klimatsamarbetet, även om amerikanska företag och organisationer väntas finnas representerade.
Ett lyckat möte skulle innebära framsteg för klimatfinansieringen, tydligare vägar bort från fossila bränslen och konkreta steg för att genomföra redan överenskomna klimatmål.
