Klimatpanelen vill se mer växtprotein och billigare kollektivtrafik

Finlands klimatmål kräver fler åtgärder, konstaterar klimatpanelen. Nu föreslår den bland annat förändringar i skogsbruket, snabbare elektrifiering av trafiken och en större andel växtbaserat protein på tallriken.

 

Finland har lyckats minska sina fossila utsläpp, men samtidigt har skogarnas kolsänka försvagats. De klimatåtgärder som redan beslutats räcker inte för att nå landets klimatmål, konstaterar Finlands klimatpanel i nya politiska rekommendationer som publicerades på tisdagen.

”När Finland håller fast vid sina mål stöder vi EU ledarskap i det globala klimatarbetet och tar samtidigt till vara möjligheterna med den gröna omställningen”, säger klimatpanelens ordförande Jyri Seppälä i ett pressmeddelande.

Finlands klimatpanel är ett oberoende vetenskapligt expertorgan som ger beslutsfattarna råd i klimatfrågor. Rekommendationerna ska hjälpa beslutsfattarna att uppfylla Parisavtalet och nå de klimatmål som Finland och EU har ställt upp.

Läs också: Behöver Finland ett superministerium för att nå sina klimatmål?

Mindre kött, mer växtprotein

Jordbrukets utsläpp har inte minskat, trots att det finns kända och kostnadseffektiva sätt att göra det. Klimatpanelen vill därför öka andelen växtprotein i livsmedelssystemet.

Klimatpanelen vill att växtbaserat och animaliskt protein ska stå för lika stora andelar av proteinet i vår kost. För att nå dit behövs förändringar i jordbrukspolitiken, livsmedelsproduktionen och de offentliga måltiderna. Även offentliga upphandlingar, ekonomiska styrmedel och måltidstjänster, exempelvis skolmaten, kan bidra till förändringen.

Enligt panelen kan en större inhemsk produktion av växtprotein stärka Finlands självförsörjning på livsmedel och minska behovet av gödslad åkermark.

 

Jordbruket behöver ställa om

Jordbrukets utsläpp har inte minskat, trots att det finns kända och kostnadseffektiva sätt att göra det. Klimatpanelen vill därför förändra både jordbrukspolitiken och de ekonomiska styrmedlen.

En viktig del är att minska utsläppen från torvåkrar. Panelen föreslår att lågproduktiva och övergivna torvåkrar omvandlas till våtmarker där det är möjligt utan att äventyra livsmedelsproduktionen. Andra åtgärder är att plantera träd och odla fleråriga växter på torvmarker.

Jordbrukare bör också få resultatbaserade ersättningar som belönar faktiska utsläppsminskningar. Panelen vill dessutom effektivisera användningen av kväve på åkrarna och förbättra jordmånen så att markens kollager kan växa.

Samtidigt vill klimatpanelen förändra vad vi odlar och äter. Målet bör vara att växtbaserat och animaliskt protein står för lika stora andelar av proteinet i vår kost.

För att nå dit behövs bland annat förändringar i jordbrukspolitiken, utveckling av livsmedelsprodukter och en större andel växtbaserad mat i offentliga måltider.

Enligt panelen kan en större inhemsk produktion av växtprotein stärka självförsörjningen på livsmedel och minska behovet av gödslad åkermark.

Skogsbruket måste stärka kolsänkorna

Skogarna är en annan central del av klimatpolitiken. Enligt klimatpanelen har skogsbruket varit så intensivt att tillväxten i skogarnas samlade kollager har stannat av.

Panelen föreslår att skogslagen ändras så att skogsägare i högre grad förpliktas att använda metoder som stärker skogarnas kolbalans. Det kan bland annat innebära längre omloppstider, försiktigare gallring och att kalhuggning undviks i näringsrika, utdikade torvskogar.

Även vattenlagen bör ändras så att utdikning av skog blir tillståndspliktig och hindren för att återväta torvmarker minskar.

En fuktigare torvskog kan bevara sin tillväxt bättre under torra perioder och samtidigt minska risken för torvbränder. Klimatpanelen vill också se ekonomiska styrmedel som gynnar skogsbruk med mindre utsläpp och starkare kolsänkor.

Panelen föreslår dessutom att beskattningen av förbränning av biomassa ses över för att uppmuntra en högre förädlingsgrad av trä. Tanken är att trä i större utsträckning ska användas till produkter med högre förädlingsvärde i stället för att brännas.

Elektrifiering och energieffektivitet

Trafiken är ett annat område där utsläppen kan minska. Klimatpanelen vill påskynda elektrifieringen genom att se över beskattning och stöd så att de tydligare främjar utsläppssnåla alternativ.

De vill också att staten skyndsamt satsar på att bygga ut kollektivtrafiken och förbättra förutsättningarna för gång och cykling. Kollektivtrafiken behöver vara både förmånlig och fungera bättre än i dag. Enligt panelen kan satsningarna inte bara minska utsläppen, utan också bullret och främja folkhälsan.

Samtidigt vill panelen påskynda elektrifieringen av vägtrafiken. Det kräver bättre laddningsinfrastruktur i hela landet, särskilt för den tunga trafiken. Skatter och stöd bör också utformas så att de tydligare främjar elektrifieringen. När trafiken elektrifieras minskar skatteintäkterna från fossila drivmedel. Klimatpanelen föreslår därför att en del av bortfallet kompenseras med en kilometerbaserad skatt som differentieras enligt utsläpp.

Panelen föreslår också att en del av de skatteintäkter som försvinner när trafiken elektrifieras kompenseras genom en kilometerbaserad skatt som differentieras enligt utsläpp.

I byggnader vill panelen se bättre energieffektivitet genom rådgivning och investeringsstöd. Det kan minska utsläppen och beroendet av importerade fossila bränslen. Samtidigt behöver tillgången till utsläppssnål el tryggas för industrins gröna investeringar. Enligt panelen krävs också bättre energieffektivitet, leveranssäkerhet och beredskap för störningar i energisystemet.

Klimatpanelen betonar att Finland behöver fatta beslut tidigt under varje regeringsperiod. Då finns det tillräckligt med tid att genomföra åtgärderna och vid behov komplettera dem för att nå klimatmålen.