Världens länder står fast vid målet att hejda naturförlusten till 2030. Men finansieringen släpar efter och flera avgörande frågor förblev olösta när FN:s naturtoppmöte COP17 avslutades i Armenien.
Vid FN:s toppmöte om biologisk mångfald, COP17, i Jerevan i Armenien slutförde länderna den första globala utvärderingen av arbetet med att hejda naturförlusten. Slutsatsen var dyster: utan snabbare åtgärder nås inte målet att vända utvecklingen till 2030.
Det banbrytande Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald, även kallat FN:s naturavtal, genomförande släpar långt efter och målen ser inte ut att nås till 2030.
På den ljusa sidan lyckades länderna bevara målen och enas om att påskynda genomförandet.
Läs mer om det här: Världen samlas för naturen: ”Det är en fråga om liv och död”
Ingen vill för notan
Finansieringen är som vanligt den svåra frågan. Utvecklingsländer efterlyste mer stöd, medan flera stora ekonomier ville bredda kretsen av bidragsgivare. Någon utvidgning av listan över obligatoriska bidragsgivare blev det inte. Däremot får länder frivilligt anmäla intresse för att ta ett större finansieringsansvar inför nästa toppmöte.
De utvecklade länderna har inte nått målet att mobilisera 20 miljarder dollar per år i naturfinansiering till 2025. Inte heller Cali-fonden, som ska fördela vinster från företags användning av genetiska resurser till bland annat ursprungsbefolkningar, har fått nämnvärda bidrag. Två år efter grundandet är den fortfarande nästan tom, rapporterar Carbon Brief.
Länderna enades ändå om att påskynda reformen av skadliga subventioner, bland annat inom jordbruket och fossilindustrin. Världsnaturfonden, WWF, Finland välkomnar beslutet, men påpekar att även Finland måste se över sina egna stöd.
Trots att Finland uppmuntrade andra länder att reformera natur skadliga subventioner gjorde landet inga nya finansieringslöften till utvecklingsländerna. Enligt WWF går mindre än en procent av Finlands bistånd till att skydda biologisk mångfald. Organisationen efterlyser också en nationell biodiversitetsstrategi med konkreta åtgärder för att hejda naturförlusten. Organisationens internationella programchef Anne Tarvainen sammanfattar motsägelsen:
”Vi kan inte med ena handen använda offentliga medel för att försämra naturen och med den andra leta efter mer pengar för att rädda den”, säger hon i ett pressmeddelande från WWF.
Ett litet steg för mänskliga rättigheter
Ett genombrott nåddes i frågan om ursprungsbefolkningars inflytande. Ett permanent organ ska ge dem större möjlighet att delta i och påverka arbetet inom FN:s konvention om biologisk mångfald.
Greenpeace Finland var ändå kritiskt till resultatet och ansåg att mötet inte gav tillräckliga garantier för ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter, skriver de i ett pressmeddelande.
Till skillnad från COP16, där förhandlingarna fick avbrytas och återupptas i Rom, kunde COP17 slutföra samtliga större förhandlingstexter. Nästa toppmöte, COP18, hålls 2028 i Quito i Ecuador.
