Sorkbestånden har ökat i de centrala och södra delarna av Finland, men bestånden förblir trots det små eller måttliga i största delen av landet, uppger Naturresursinstitutet
”Regionalt är variationerna i sorkpopulationerna mycket stora. Den relativt utbredda populationsökningen i södra Finland kan tyda på att det cykliska mönstret håller på att etablera sig igen”, säger ledande forskare Otso Huitu på Naturresursinstitutet.
Förekomsten av smågnagare fluktuerar vanligtvis i cykler på tre år. De senaste åren har svängningarna i populationsstorlekarna i Finland varit oregelbundna och regionalt begränsade.
I största delen av södra Finland har sorkpopulationerna ökat märkbart i somras, men sorkpopulationens täthet är fortfarande måttlig. I de centrala delarna av södra Finland finns det gott som skogssork. I västra Finland, Uleåborg-Kajanaland och i norra Lappland är sorktätheten liten. I de skogbevuxna delarna av Lappland har sorkarna blivit fler under sommaren.
Enligt Naturresursinstitutets bedömning är antalet sorkar för närvarande så få att inga omfattande skador på trädplantor är att vänta under den instundande vintern.
Endast i södra Finland, där det finns gott om skogssorkar, kan det uppstå skador på barrträdens toppar. Skogssorkar klättrar ofta upp till flera meters höjd på unga barrträd där de gnager av barken på toppskotten och äter toppknoppar. Skogssorkar kan också orsaka skador på unga barrträdsplantor.
Stora höstpopulationer av skogssork ökar risken för sorkfeber. På hösten, när vädret blir kallare, söker sig skogssorkar till byggnader där det är torrt och varmt och där det finns gott om mat.
Sorkarna sprider det så kallade Puumala-viruset, som orsakar sorkfeber, via sin avföring. Människor kan smittas av viruset när de andas in damm som har förorenats av viruset.
Skogssorkar som har sökt sig inomhus på hösten ska avlägsnas så fort som möjligt och avföringen ska helst städas bort med en fuktig trasa i stället för en borste eller en dammsugare, rekommenderar Naturresursinstitutet.
