En ny vetenskaplig studie, som involverar forskare från Göteborgs universitet, visar att människan har utrotat hundratals fågelarter. Studien, som har publicerats av den vetenskapliga tidskriften Science, bygger på data över alla kända utdöda fåglar under de senaste 130 000 åren.
Enligt forskarna har utrotningen av fågelarter fatala konsekvenser. De specifika uppgifter som olika fåglar har i naturen blir inte utförda, vilket leder till störningar i ekosystemen.
”Det stora antalet fågelarter som har utrotats är naturligtvis en stor del av utrotningskrisen, men varje art har också en funktion och spelar därför en mycket viktig roll i sitt ekosystem. Vissa fåglar bekämpar skadedjur genom att äta insekter, andra äter frukt och sprider fröna så att fler växter och träd kan växa, och vissa, som kolibrier, är viktiga pollinatörer. När dessa arter dör ut försvinner också den roll som de spelar”, säger studiens huvudförfattare Tom Matthews från University of Birmingham i ett pressmeddelande.
Från den väldokumenterade dronten till sångfågeln kauai-o-o från Hawaii, som förklarades utdöd i fjol, har forskarna bevis för att människan har utrotat minst 600 fågelarter.
Studien visar att omfattningen av de mänskligt orsakade utrotade fågelarterna hittills har resulterat i en förlust av cirka tre miljarder år av unik evolutionär historia och att 7 procent av den globala funktionella mångfalden hos fåglar har gått förlorad. Det är en betydligt större mängd än förväntat.
”Varje art bär på en viss mängd evolutionär historia, så när en art utrotas är det i princip som att hugga av en gren på livets träd”, säger Matthews.
Efterverkningarna av utrotningen inkluderar minskad pollinering av blommor, minskad spridning av frön, sämre reglering av insektspopulationer, inklusive många skadedjur och sjukdomsvektorer, samt ökade sjukdomsutbrott på grund av minskad konsumtion av kadaver, uppger Göteborgs universitet.
”Våra resultat visar att mångfaldskrisen inte bara handlar om minskningen av antalet arter. De förlorade arterna hade betydande effekter på ekosystemen och för att förstå dessa är det viktigt att titta på andra aspekter av mångfald. Den här informationen är avgörande för att kunna återställa ekosystem och återskapa vildmark”, säger Sören Faurby, universitetslektor vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien.
