För att vara en av våra mest karismatiska Östersjödjur så är den detaljerade kunskapen om tumlaren ganska liten. Men med hjälp av DNA-teknik har man nu kunnat kartlägga tandvalens diet som är förvånande omfattande.
Tumlaren har ett stort energibehov och behöver äta upp emot 10 procent av sin kroppsvikt varje dag. Könsmogna honor är större och behöver äta mer.
– Det kan betyda uppemot kanske sex kilo fisk per dag, det är mycket fisk, säger marinekolog Johanna Stedt som är med i en forskargrupp från Lunds Universitet som kartlagt den lilla valens matvanor.
Johanna Stedt är en av forskarna som kartlagt tumlarens matvanor. Foto: Privat.
Kartläggningen har gjorts i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt och Naturhistoriska riksmuseet, där man har tittat på maginnehållet i 65 döda valar både med traditionell maginnehållsanalys och med DNA-metabarcoding.
– Det är en metod som är ganska snabbt på frammasch.
Det går till så att man tar ett prov av maginnehållet och gör en DNA-analys.
– Då kan man detektera alla olika arter som finns i magen. Då får man en lista på bytesarter utan att faktiskt se dem, vilket man annars måste göra när man traditionellt undersöker dieter.
Genom att jämföra den traditionella metoden och DNA-analysen kunde man få en ganska heltäckande lista.
– Med den genetiska metoden kunde vi detektera ännu fler arter. Men sen fanns det vissa som vi bara kunde se. Till exempel bläckfisk kunde inte detekteras med DNA, men det såg vi tydliga spår av när vi tittade visuellt.
Och den sammanslagna menyn för tumlaren var lång. Så många som 36 olika bytesdjur slinker ner i dess mage.
– De verkar vara ganska flexibla och äter det som de stöter på.
Vilket är förståeligt med tanke på deras livsstil.
– De är små valar som lever i kallt vatten, de behöver i princip äta hela dagarna.
De döda tumlarna kom mestadels från västkusten, men några också från Östersjön.
– Även om dieten främst beskriver tumlare längs västkusten så är resultaten applicerbara på Östersjön också.
Var det något som förvånade er?
– Litegrann. De huvudsakliga arterna lyser igenom; torsk, sill och smörbult. Men tumlare i vissa områden har specialiserat sig. Till exempel i Öresund så ingår bläckfisk som en del av dieten, men den fanns bara hos honor under början av året. Ål fanns framförallt i magarna hos vuxna honor i södra Sverige under juli till september, kanske riktar de reproducerande honorna in sig på ålen för att den är energirik.
Det är alltså en smart och flexibel val, också i hur de söker föda.
– Det finns videomaterial som visar att de har förmågan att födosöka med nosen mot bottnen och leta efter fiskar mellan stenar och de kan också jaga stora fiskar ensamma. Sen kan de även jobba tillsammans och fånga stimfisk. Eftersom den äter fisk med olika beteenden så måste den också ha en väldigt bred beteenderepertoar.
Stedt säger att man trots allt forskningsintresse vetat ganska lite om tumlarna hittills.
– De har tidigare beskrivit som ensamma och osociala. Men nu med hjälp av drönare har man fått ett helt nytt perspektiv och kan se mer av vad de gör. Vi ser då ofta att de är fler än en, ibland kan de vara uppemot 10-20 stycken. Men även där är de flexibla i att gruppstrukturen ändrar sig också. Man vet inte om det är stabila grupper eller om det är samma individer som möts om igen. Det är svårt att säga om de känner varandra, de har inte så mycket individuella kännetecken så det är svårt att se skillnad på dem. Det finns fortfarande väldigt mycket kvar att lära sig och det är viktigt för att kunna skydda dem.
För tillfället håller man på att inventera tumlarna, i ett annat projekt under Naturhistoriska riksmuseet. När tumlarna i Östersjön räknades första gången 2011-2013 kom man upp till runt 500 individer, ett magert bestånd för den hotade arten. Nu ska alltså ett nytt team av forskare inventera den lilla tandvalen på nytt från och med den första juli och ett år framåt. Projektet är internationellt och omfattar Sverige, Finland, Danmark, Polen, Tyskland, Estland och förhoppningsvis även Litauen.
– Man är försiktigt positiv verkar det som. De blir inte färre, möjligtvis ökar de i antal. Men det är väldigt svårt att säga om de ökat eller bara flyttat på sig, därför gör man en ny inventering.
Tumlaren är ett karismatiskt djur som de flesta vill skydda, något man kan dra nytta av, poängterar Stedt.
– Det är en symbolart för havet, speciellt för Östersjön. Man kan använda tumlaren för att väcka nyfikenhet och engagemang för hela Östersjön. Den är högst upp i näringskedjan och deras hälsa speglar hela ekosystemet i Östersjön.
De största hoten mot tumlare är att de fastnar som oavsiktlig bifångst i bottensatta fiskegarn och minskad kvalitet och kvantitet på föda.
– Genom kunskap om vilka bytesfiskar som är viktiga för tumlare är det möjligt att i större detalj identifiera möjliga högrisk-områden för bifångst och också bättre förvalta de populationer av fisk och livsmiljöer som tumlare är beroende av för sin överlevnad. Skyddar man tumlaren skyddar man också andra arter och habitat.
FAKTA om studien
- Beskriver tumlarens diet i svenska vatten mellan 2017-2022.
- Jämfört och kombinerat två olika metoder som går att använda för att beskriva en arts diet: traditionell makroskopisk analys av maginnehåll och en nyare metod där bytesarter i maginnehållet identifieras genom en molekylärbiologisk teknik som kallas DNA metabarcoding.
- Inom ramen för studien användes 65 döda strandade/bifångade tumlare som obducerats och provtagits vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala.
- Man detekterade 36 olika bytesarter från 21 olika taxa (familjer) i tumlarnas magar.
- Resultaten visar att tumlare äter från en väldigt varierad meny – från centimeterstora bottenlevande smörbultar, till stimlevande sill, ål och tioarmad bläckfisk. De vanligast förekommande bytesarterna tillhör dock samma tre fiskfamiljer som i tidigare studier och dessa är torskfiskar, sillfiskar och smörbultar.
