Ordet naturförlust har allt mer börjat användas för att beteckna biodiversitetens minskning. Den lyfts vid sidan av klimatförändringen allt mer upp som det stora hotet mot naturen. Nu krävs radikala åtgärder av den typ Finlands naturpanel lagt fram.
Idag finns det otaliga belägg för att naturens mångfald minskar till följd av mänskans aktivitet, både globalt och här i Finland. Rödlistorna avslöjar med all önskvärd tydlighet att det går dåligt för allt fler arter. Av fåglarna i Finland klassas var tredje som hotad. Också antalet fågelindivider har gått ned – enligt en färsk bedömning har fåglarna i Europa minskat med 600 miljoner individer sedan 1980.
En form av naturförlust som fått allt mer uppmärksamhet är insekternas förmodade minskning, både i fråga om antal arter och individer. Det börjar finnas en del forskningsdata om som stöder denna förmodan. I Danmark har man kunnat konstatera att antalet insekter som fastnat på bilarnas vindrutor minskat med hela 80 procent under 20 år från 1997 till 2017. I England visade en annan undersökning att antalet insekter på vindrutan minskat med hälften från år 2004 till 2019. En studie visar att minskningen inte beror på att bilarna blivit allt mer strömlinjeformiga.
Speciellt problematiskt är minskningen av antalet pollinerande insekter. Den har satts i samband med krympande arealer ängsmark, brist på nektarrika blommor och användningen av kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket.
Också naturtypernas mångfald minskar. I Finland klassas 70 procent av skogsnaturtyperna som hotade till följd av det intensiva skogsbruket. Naturtyper med gamla träd, lövträd och död ved är en bristvara, vilket också syns i antalet hotade skogsarter. Av lavarna är var fjärde art hotad.
Naturförlusten uppmärksammas nu också av allt fler finländare. I en enkätundersökning som Yle lät utföra uppgav 58 procent av de tillfrågade att de noterat tecken på naturförlust i sin närmiljö. Yle lät dessutom finländarna berätta om hur de upplevt naturförlusten. Till stor del handlade det om arter som minskat i antal eller helt försvunnit. Sådana är till exempel kattfot, tjärblomster, backnejlika och andra ängsväxter som även långtidsstudier visar att kraftigt har gått tillbaka till följd av ängarnas igenväxning.
Det är möjligt att betydligt fler finländare skulle observera tecken på naturförlust om kunskapen om naturens mångfald vore större överlag.
Miljöministeriet lät tidigare i år utföra en enkätundersökning om finländarnas uppfattning om naturens tillstånd. Bland hoten mot naturen kom förlust av biologisk mångfald först på fjärde plats efter föroreningar och miljögifter, klimatförändringen och nedskräpning.
Men jämfört med en motsvarande undersökning för två år sedan hade oron för den biologiska mångfaldens tillstånd ökat från 25 till 33 procent av de tillfrågade. Under samma tid har medvetenheten om den biologiska mångfalden och förlusten av den ökat med 47 procent.
Också bland företagen finns det ett intresse att motverka naturförlusten, om man får tro en enkätundersökning som Finlands näringsliv utfört bland sina medlemmar. Av de drygt 1 000 företag som deltog uppgav 83 procent att beaktandet av naturens mångfald i framtiden kommer att ha en allt större betydelse för företagens ekonomiska framgång. Av de tillfrågade svarade 46 procent att beaktande av naturens mångfald redan nu är en del av verksamheten i företaget.
Naturförlusten är ett faktum så länge skogsbruket inte tar större naturhänsyn, ängar och hagmarker tillåts växa igen, marktäkt och gruvdrift inte begränsas, hus- och vägbyggen lägger under sig stora arealer natur – för att nämna några av de viktigaste hotfaktorerna i Rödlistan över Finlands arter från 2019. I slutändan är det vår överkonsumtion som är grundorsaken till naturförlusten.
Finlands Naturpanel lägger i en färsk rapport fram åtgärder för en minskad överkonsumtion. I rapporten ingår dessutom åtgärder inom ett antal andra områden för att bromsa förlusten av biologisk mångfald (se exemplen nedan).
En del av de föreslagna åtgärderna kan verka radikala, men klart är att det krävs betydligt kraftigare tag än vad vi hittills presterat om naturförlusten ska vara stoppad fram till 2030. Det har Finland förbundit sig till internationellt och det ingår även i den nya nationella biodiversitetsstrategin. Enligt Naturpanelens förslag borde målsättningen fram till 2035 ytterligare höjas så att naturens mångfald då är på en högre nivå än år 2020.
Finlands Naturpanels åtgärder för att minska naturförlusten,
några exempel:
- Naturskyddets finansiering tryggas genom att knyta den till bruttonationalprodukten BNP, så att naturförbättrande åtgärder skulle erhålla 0,5–1 procent av BNP:s nivå på lång sikt.
- En speciell naturlag stiftas motsvarande den nu aktuella klimatlagen.
- I centrala lagar bör ingå bestämmelser om att skador på naturen främst ska undvikas, i andra hand lindras och i tredje hand kompenseras.
- Alla statliga stöd till verksamhet som skadar naturen upphör och i stället understöds verksamhet som gynnar naturen.
- Cirkulär ekonomi främjas genom lagstiftning, olika ekonomiska styrmedel och informationsspridning.
- Varje landskap åläggs att göra upp planer för hur den internationella målsättningen på 30 procents skydd av land- och vattenområden ska förverkligas.
- Skogslagen kompletteras med bestämmelser om längre omloppstid inom skogsbruket, gränser för hyggesytornas storlek, bestämmelser om minimiantal fröträd och mängden död ved och förbud mot kalhyggen som gränsar till naturskyddsområden.
Finlands Naturpanel
- Samlar information om naturens mångfald som beslutsfattare, sakkunniga och medborgare kan utnyttja.
- Är en oberoende, vetenskaplig panel av sakkunniga, som stöder planering och beslutsfattande inom naturpolitiken.
- Främjar dialogen mellan vetenskap och politik genom att förmedla kunskap direkt till beslutsfattare och delta och ta ställning i den offentliga debatten.
- Naturpanelen på nätet
Kattfoten är exempel på en art som speciellt äldre mänskor noterat att ha minskat starkt under deras livstid. Foto Magnus Östman
