Det finns mycket att glädjas åt i den finländska naturen, men också mycket att värna om. Vi frågade några experter hur de ser på naturens tillstånd just nu.
Forneldarnas natt, venetiansk afton, villaavslutning eller Finlands naturdag. Det finns mycket att fira den sista lördagen i augusti. Här på Finlands Natur är det förstås den finländska naturen vi firar allra mest.
Dagen till ära har vi frågat några experter och naturkännare hur det egentligen står till med naturen vi firar: Hur går det för den finländska naturen? Vi har också frågat vad de önskar att fler lade märke till i naturen – och vad som gör dem glada.
Här efter följer är de fullständiga svaren.
Kantareller. Foto: privat
Vad i den finska naturen gör dig glad just nu? Och vad önskar du att fler lade märke till?
”Just nu gör svamparna mig enormt glad! Jag är lite lat när det gäller bärplockning, men svampplockning är ett underbart sätt att strosa omkring i skogen utan brådska och glädjas åt att hitta något. Särskilt i år, när det finns så mycket svamp. Det fullkomligt kryllar skogen av liv. Jag fascineras också av tanken på att det vi ser ovan jord bara är ett litet fönster mot det enorma nätverk av svampmycel som breder ut sig i marken.
Som stadsbo hoppas jag att vi allt bättre ska hitta vår egen närnatur. Här i Helsingfors erbjuder till exempel små skogsdungar och Centralparken upplevelser i vardagen och möjlighet till återhämtning. Stadens natur behöver värnas och utvecklas målmedvetet. Var och en av oss kan också göra något för naturen: om man ersätter en bit tråkig gräsmatta med en äng för pollinatörer skapar man en liten men betydelsefull fristad för den biologiska mångfalden. Det ger konkret hopp.”
– Anna-Liisa Laine, professor i evolutionsbiologi på Helsingfors universitet.
Östersjöns tillstånd kan inte förbättras utan åtgärder, också på land.
Hur mår Finlands natur i dag?
”Den finländska naturen är fantastisk, men tyvärr mår den inte bra. Det märks särskilt tydligt längs kusten och i Östersjön. Övergödning, klimatförändringar och försämrade livsmiljöer utarmar både livet under ytan, skärgården och fiskbestånden. Dessutom är risken för en oljeolycka stor på grund av den ryska skuggflottans oljetransporter.
Östersjöns tillstånd kan inte förbättras utan åtgärder, också på land. Vi måste minska näringsbelastningen, skydda värdefulla kust- och havsområden och öppna fria vandringsvägar för fiskarna. Det går fortfarande att vända utvecklingen, om den biologiska mångfalden tas på allvar i allt beslutsfattande – till exempel i den nationella restaureringsplan som just nu håller på att utarbetas.”
– Jari Luukkonen, generalsekreterare på världsnaturfonden, WWF, Finland.
Blåstång. Foto: Vera Arhippainen
Vad i den finska naturen gör dig glad just nu? Och vad önskar du att fler lade märke till?
”Här förblir naturen grön hela sommaren. Jag lägger märke till fåglarna och njuter av blommornas skönhet. Och att färgerna hos blommorna som blommar samtidigt brukar passa så vackert ihop. Men naturens tillstånd i Finland är inte särskilt bra. Många fågelarter har minskat både i antal och utbredning, vilket är ett tecken på förändringar i vår omgivning. Till exempel har många vadarfågelarter som lever på myrar minskat i södra Finland. Förändringarna sker oftast gradvis och kan därför gå obemärkta förbi, men vi bör inte vänja oss vid dem.”
– Heidi Björklund, ornitolog på Naturhistoriska centralmuseet zoologiska enhet.
Hur mår Finlands natur i dag?
”Min kärnkompetens är att begränsa och hantera belastningen på vattendrag från skogsbruket, och jag har arbetat med forskning inom området i över 30 år. Ur skogsbrukets vattenvårdsperspektiv har utvecklingen för den finländska naturens tillstånd varit positiv. Nydikning av myrar görs numera knappt alls, och vid underhållsdikning kan man använda många olika typer av vattenvårdsåtgärder och -konstruktioner. Det har särskilt minskat urlakningen av fasta partiklar och humus till vattendragen.
Ur skogsbrukets vattenvårdsperspektiv har utvecklingen varit positiv. Nydikning av myrar görs numera knappt alls.
Vattendragen fortsätter ändå att mörkna. En av de viktigaste orsakerna tros vara att den ökade nedbrytningen till följd av klimatets uppvärmning fortsätter under en längre tid, när perioden utan tjäle och snö blir längre. Det leder också till ökad urlakning av löst organiskt material.
Med åtgärder på avrinningsområdesnivå kan man bromsa vattenflödet och utvecklingen mot mörkare vatten. Inom skogsbruket kan man bland annat minska dikenas djup, höja vattennivån med hjälp av bottendammar och restaurera myrar.
Att återställa myrmarker kan skapa hydrologiska buffertar som motverkar översvämningar. Foto: Wikimedia commons / Vardagssebbe
I ekonomiskt brukade skogar på fastmark har naturens tillstånd förbättrats genom att källor och bäckar skyddas med skyddszoner, genom mindre omfattande markberedning, genom att blandskogar gynnas och genom kontinuitetsskogsbruk.
Enligt min mening är den största flaskhalsen för att ytterligare förbättra naturens tillstånd svårigheten att rikta skydds- och begränsningsåtgärderna rätt. Utmaningarna handlar bland annat om bristande kunskap om organismerna, med undantag för trädbeståndet, bristande kunskap om markens egenskaper, splittrat markägande och kostnaderna för de mest effektiva åtgärderna.”
– Sirpa Piirainen, seniorforskare inom agronomie på Naturresursinstitutet, Luke.
Vågor i ytterskärgården. Foto: Lisbeth Forss.
Vad i den finska naturen gör dig glad just nu? Vad önskar du att fler lade märke till?
”Det som gör mig glad i den finländska naturen är att vi fortfarande har hopp och att vi kan påverka naturens tillstånd. I mitt arbete på Luontovarma ser jag konkret hur restaurering och naturvård kan återställa livsmiljöernas särdrag och skapa utrymme för biologisk mångfald. Vi ska inte stå vid sidan och se på när naturen utarmas, utan alla i samhället – från offentliga aktörer till företag – kan göra något för naturen. I dag har vi både kunskap och verktyg för att omsätta våra mål för biologisk mångfald i praktiken.
Jag önskar att vi skulle se naturens värde ur ett bredare perspektiv. Naturen har ett värde i sig, men den utgör också grunden för samhället och ekonomin. Rent vatten, kolbindning, insekternas pollinering och naturens motståndskraft i stort är sådant som vi inte kan leva utan. Ju bättre vi förstår de här värdena, desto klokare beslut kan vi fatta som individer, företag och samhälle.”
– Tuomas Kähö, verksamhetschef för Luontovarma, som gör infrastruktur- och naturvårdstjänster.
Enligt Naturbarometern anser 96 procent av finländarna att en ren natur är en viktig del av den finländska identiteten.
Hur mår Finlands natur i dag?
”På den finska naturens dag är det bra att minnas hur starkt naturen förenar oss. Enligt Naturbarometern anser 96 procent av finländarna att en ren natur är en viktig del av den finländska identiteten. Just nu håller Finland på att ta fram en nationell restaureringsplan. Den ger oss en viktig möjlighet att vända utvecklingen av naturförlusten och sätta fart på naturens återhämtning. Vi vet att naturen återhämtar sig när den får möjligheten och vi arbetar målmedvetet för den. Det har vi till exempel sett i havsörnens återkomst och i vattendrag där vandringsfiskarna har återvänt efter att dammar har rivits.!”
– Elina Erkkilä, naturskyddschef på världsnaturfonden, WWF, Finland.
Vad i den finska naturen gör dig glad just nu? Vad önskar du att fler lade märke till?
Hösten är en enda stor svampfest. Svamparna får mig att ge mig ut i skogen allt oftare och samtidigt att se lite noggrannare på naturen.
Jag önskar att vi bättre skulle förstå betydelsen av biologisk mångfald. I naturen samspelar olika arter hela tiden och behöver varandra för att överleva. Också vi människor kunde se oss själva som en del av den här helheten, och fundera på hur vi kan vara en positiv kraft för naturen.
– Petri Salmela, ordförande för Finlands Svampvänner.
Hösten är en enda stor svampfest.
Hur mår Finlands natur i dag?
En ny utvärdering visar att naturtypernas tillstånd i Finland är sämst i den boreala regionen, där 84 procent av naturtyperna har ogynnsam bevarandestatus. Finland har också problem med att uppnå sina klimatmål. Forskningen visar att klimatförändringen, förlusten av livsmiljöer och förändringen av markanvändningen är starkt sammankopplade problem. Våra resultat tyder bland annat på att betydande klimatfördelar kan uppnås i planeringen av skyddsområden om områden som ska skyddas väljs genom att beakta både natur- och kolbindningsvärden.”
– Martin Forsius, forskningsprofessor vid Finlands miljöcentral, Syke.
Sammanfattningsvis finns det mycket att glädjas åt i den finländska naturen. Experterna lyfter fram havsörnens återkomst, vandringsfiskar som hittat tillbaka till restaurerade vattendrag, färre dikningar av myrar och ett svampår som lockar människor ut i skogen. Samtidigt är naturens tillstånd långt ifrån gott: naturförlust, klimatförändringar och försämrade livsmiljöer sätter tydliga spår. Men flera betonar att naturen kan återhämta sig när den får möjlighet. Och att vi faktiskt har både kunskapen och verktygen för att hjälpa den på traven.
Glad Finlands natur-dag!
