Den genetiska mångfalden bland de järvar som lever i de nordiska länderna är lägst i Europa och Asien. Det visar en ny vetenskaplig rapport vid Uleåborgs universitet.
Den vetenskapliga upptäckten bygger på prover som har samlats in från ett vidsträckt geografiskt område som sträcker sig från Norge till östra Ryssland. Orsaken till den bristande genetiska mångfalden i Norden har att göra med små populationer.
Det finska järvbeståndet uppgår endast till cirka 450 individer, vilket innebär att järven är ytterst utrotningshotad i Finland. I Norge och Sverige uppgår järvbeståndet till cirka 1000 individer.
Järvbeståndet i Fennoskandien är det mest specialiserade i såväl Europa som Asien. Uleåborgs universitet beskriver situationen som en ”genetisk flaskhals” som har försvagat det nordiska järvbeståndets genetiska variation.
Den genetiska mångfalden är viktig för att arterna ska kunna anpassa sig till förändringar i miljön och klimatförändringens effekter som avancerar snabbt på nordliga breddgrader just nu. Isolerade populationer drabbas lätt av olika genetiska mutationer på grund av inavel.
”Forskningsresultaten hjälper oss att precisera hur vi ska satsa på skyddsåtgärder i Norden”, säger Dominika Bujnakova, doktorand vid Uleåborgs universitet.
Den vetenskapliga rapporten bygger på prover som har samlats in från museer under en tidsperiod som sträcker sig från 1830–2021. Proverna handlar till exempel om benbitar, tänder, muskelvävnad, avföring eller skinnfragment.
”Vi har aldrig tidigare haft tillgång till så här omfattande material som möjliggör genetiska jämförelser. Tyvärr visar materialet att järvens situation i Norden är sämst i jämförelse med andra områden i Eurasien”, säger Laura Kvist, forskare vid Uleåborgs universitet.
Järven har en viktig funktion i de nordiska ekosystemen som rovdjur och asätare. Forskarna anser att de nya vetenskapliga rönen visar betydelsen av att stärka kontakten mellan järvbestånden i Norden och järvpopulationerna i Eurasien.
Enligt Uleåborgs universitet borde man därtill inrätta ekologiska korridorer för att motverka splittringen av järvens utbredningsområden. Utöver detta behövs åtgärder som minskar motsättningarna mellan människan och järven.
