De är många och små och extremt viktiga för fisk, smådjur och vattenväxter. Men de allra flesta flador är påverkade av mänskan i mer eller mindre hög grad.
Det EU-finansierade forskningsprojektet Kvarken Flada pågick åren 2017–2020 och omfattade både den finska och den svenska sidan av Kvarken. Inom landskapet Österbotten identifierades inte mindre än 1942 flador och dess utvecklingsstadier (se figur).
- Kvarken Flada
- Finskt-svenskt forskningsprojekt 2017–2020
- Samarbete mellan Fortstyrelsens naturtjänster, NTM-centralen i Södra Österbotten, Naturresursinstitutet LUKE, Länsstyrelsen i Västerbotten
- Finansiärer: Interreg Botnia-Atlantica, Havs- och vattenmyndigheten, Österbottens förbund, Ostrobothnia Australis r.f.
- Metoder: analys av äldre flygbilder, ny flygfotografering, dykning, provfiske
- Vattenvegetation, insektsfauna och fisk studerades närmare i 74 objekt
- Mer information och slutrapporter: kvarkenflada.org
Endast 17 procent av de undersökta objekten var opåverkade av mänskan. I alla de övriga fanns bryggor, bebyggelse på stranden och muddrade passager. I medeltal noterades 14 bryggor per flada i Österbotten. De flador som befanns vara opåverkade var i regel små, under en hektar. Så små vatten-områden har i regel inte varit intressanta att exploatera.
Många flador var påverkade av aktiviteter i avrinningsområdena i form av skogsdiken och kalhyggen. I en femtedel av fladornas avrinningsområden noterades kalhyggen. Sådana ingrepp leder till att näringsämnen från land transporteras ut i fladorna med ökad risk för algblomningar, syrebrist vid bottnen och fiskdöd. Surt vatten från diken i sulfatjordar är ett speciellt problem för Österbotten.
Att fladorna och deras olika utvecklingsstadier är ekologiskt värdefulla gav Kvarken Flada ytterligare bevis på. Många fladamiljöer visade sig ha en välutvecklad vattenvegetation med bland annat kransalger, som indikerar god vattenkvalitet. Vattenväxterna bidrar till att fasta partiklar i vattnet snabbare sedimenterar på bottnen som stabiliseras av växternas rötter. Vattenväxterna gör därmed vattnet klarare och inte tvärtom, vilket är en vanlig feluppfattning.
Speciellt de vegetationsrika delarna av fladorna och glona befanns vara viktiga lekområden för gädda, abborre och andra fiskar. Det fanns ett tydligt samband mellan temperatursumman och antal yngel per kvadratmeter: ju varmare flada desto större yngeltäthet.
I utloppet från ett glo noterades i slutet av juni 2018 över 100 000 utvandrande gäddyngel – per timme! Det visar hur viktiga fladamiljöerna är som rekryteringsområden för fiskpopulationerna i den omgivande skärgården.
Att en så stor del av fladamiljöerna är påverkade av mänskan är oroväckande. Muddringar grumlar upp vattnet, vilket skadar vegetation och i synnerhet fiskrom och yngel. Av de österbottniska fladorna med storlek 1–10 hektar har var fjärde i något skede muddrats. Detta trots att flador under 10 hektar är fredade enligt vattenlagen.
I den senaste bedömningen av hur hotade olika naturtyper är i Finland klassas både flador och glon som sårbara (VU).
– Det är viktigt att göra markägare mer medvetna om hur viktiga fladorna är för att minska risken att de utsätts för skadliga ingrepp, säger Anette Bäck vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa.
Hon har varit med och koordinerat projektet Kvarken Flada och lyfter speciellt fram ytterskär-gårdens fladamiljöer.
De har en viktig roll som fisklekplatser eftersom de tidigt värms upp på våren, medan det omgivande havet ännu är kallt. I innerskärgården värms havsvattnet snabbare upp och här fungerar också öppnare havsvikar och åmynningar som fisklekplatser vid sidan av flador.
