Trots att en stor del av världens växtarter fortfarande är odefinierade, gör forskare vid Jyväskylä universitet stora framsteg med en ny teknologi som använder luftprover för att kartlägga växtligheten.
”Luft är en skattkammare för naturvetenskap. Den är full av DNA från växter, svampar, bakterier, insekter, däggdjur och andra organismer”, säger akademiforskare Nerea Abrego vid Jyväskylä universitet i en artikel som har publicerats av universitetet.
Denna forskning, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature, visar att DNA-sekvensering kan avslöja hur årstider och evolution påverkar växtlighetens beteende samt hur klimatförändringar kan påverka svamparnas framkomst. Forskarna kunde identifiera svampar från luftprover tagna runt om i världen och upptäckte både kända och okända arter.
”Denna kunskap är avgörande för att förstå var och när olika svampar trivs och för att förutsäga deras öde under den pågående globala förändringen”, säger Abrego i artikeln som är publicerad av Jyväskylä universitet.
Otso Ovaskainen, akademiprofessor vid Jyväskylä universitet, leder ett uppföljningsprojekt som använder ljud och bild för att analysera växter och djurs framkomst.
”Det omfattande materialet visar att det finns många fler insektsarter än vad vetenskapen tidigare känt till,” säger Ovaskainen.
Forskarteamet har samlat mer än hundra år av ljudinspelningar, miljontals kamerafällbilder och miljarder DNA-sekvenser, vilket gör analysen utmanande men revolutionerande för framtida biomonitorering och biodiversitetsprognoser.
Forskarna utforskar även svampsjukdomar som påverkar människor, grödor och produktionsdjur, samt hur dessa kan användas för att indikera naturens förlust och ekosystemens försvagning. Abrego leder ett uppföljningsprojekt som integrerar dessa nya metoder i den finska nationella skogsinventeringen, med målet att producera omfattande information om naturens mångfald.
Denna forskning representerar ett stort steg framåt inom området biodiversitet och ekosystemforskning. Genom att använda luftprover för att samla DNA från en mängd olika organismer öppnar forskarna nya möjligheter för att kartlägga och förstå den biologiska mångfalden på vår planet.
Teknikens potential att förutse effekterna av klimatförändringar och att identifiera sjukdomar är särskilt viktig för framtida bevarandearbete och ekosystemhantering. Forskarna hoppas att deras arbete kommer att bidra till att skydda och bevara naturen för kommande generationer.
