Världens skogsytor minskar totalt sett, men de regionala variationerna är stora. I Nordeuropa växer skogsytorna men avverkningen är omfattande. Trädens tillväxt i Norden har därtill stagnerat.
– De senaste åren i Finland och Sverige har kolsänkan blivit allt mindre, säger forskare Pekka Kauppi vid Helsingfors universitet.
I Finland är skogen i fokus när man vill uppnå klimatneutralitet. Men dess upptagningsförmåga svajar.
– Skogsförrådet fortsätter att öka, men långsammare.
Det säger professor emeritus Pekka Kauppi med lång erfarenhet på forskningsområdet. Orsakerna till den minskande skogskolsänkan är flera.
– För det första har det varit en högkonjunktur i skogsindustrin. De har behövts mer råvara och det har huggits mer än vanligt. För det andra har vi den ryska situationen.
Tidigare fick Finland mycket träråvara från Ryssland. Det blev det stopp på det i och med kriget i Ukraina.
– Nu måste industrin i både Finland och Sverige alltmer jobba med inhemska trävaror.
Sen finns det en tredje orsak som har gjort forskarna fundersamma.
– Det verkar som att trädens naturliga tillväxt har stannat på en viss nivå. Det har tidigare varit en lång period av ökande tillväxt. Nu har den varken ökat eller minskat.
Kauppi har en teori om varför.
– Det kan ha något att göra med åldersklasserna i skogen. Det fanns tidigare mer medelålders träd. En bredd i träd-demografi är bra för tillväxten. Den demografin har ändrats lite, men det är oklart hur mycket det har betydelse. Det kan också vara så att torkan 2018 har haft en långvarig påverkan på trädens hälsa. Men det är möjligt att de i så fall återhämtar sig, 2024 års växtperiod har varit bra.
Det stora bekymret är att ytan av världens skogar minskar.
Kauppi har nyligen tillsammans med en internationell forskargrupp tittat på hur världens skogskolsänka utvecklats de senaste tre decennierna. I en artikel publicerad i Nature i augusti konstaterar de att globalt fortsätter världens skogar att vara en kolsänka, men att de regionala förändringarna är stora.
– Det stora bekymret är att ytan av världens skogar minskar. Den del av jorden som är täckt av skog blir allt mindre år efter år.
Skogen omvandlas till jordbruksmarker eller ger plats åt bebyggelse. Men det är en trend som nästan enbart finns i tropiska regioner.
– I Europa blir skogarna större. Det tillkommer mer skog.
Vad är skillnaden mellan kolsänka, kollager och kolförråd?
– Kolförråd och lager är samma sak. Men kolsänka betyder ökning av kollager, det måste ske en förändring, ackumulation, i kollagret. Det betyder att det tillkommer massa i skogen eller jordmånen. Ett kollager kan vara jättestort, utan att det är en kolsänka. Ett ganska litet kollager kan vara en stor kolsänka.
Kol binds både i trädet och under markytan.
– Den kol som finns i marken härstammar från träden. Det är rötter och löv som faller samt mindre träd som dör och på det viset samlas kol i marken.
När trädet huggs ner, faller i en storm eller brinner upp, ändras kolbalansen.
– Då minskar lagret.
Då slutar trädet också vara en kolsänka. Avverkningen i Finland är enligt Kauppi hög just nu.
– Det är betydligt högre nu än på 90-talet. Men när tillväxten också har ökat har det varit en ganska bra balans. Man har inte ätit på kapitalet.
Men nu börjar man närma sig en obalans. Kauppi har en längre tid efterlyst förbättrad skogsskötsel med fokus på att öka tillväxten.
– Ingen förlorar om man skulle få bättre tillväxt i skogarna. Men i Finland har det varit väldigt lite diskussion om det, det har varit mycket mer i Sverige.
Han tycker ändå att det finländska skogsbruket är ”ganska bra”.
– Man kunde öka miljövården och införa fler skyddsområden. Men metoderna är ganska naturenliga och det har inte gjorts större skador på skogarna som är irreversibla.
Han tycker heller inte det är en dålig sak att Finland fick börja bli mer självförsörjande på träråvaror i samband med Ukrainakriget.
– Då har vi bättre kontroll.
Men han efterlyser som sagt åtgärder för att utöka skogsmassan.
– Man kunde sköta skogarna bättre så att de får bättre tillväxt.
Han skulle gärna också se en mer internationell debatt om vilka skogsresurser som bör användas mer.
– En sak är säker, vi behöver träbaserade produkter. Är det smartast att råvaran kommer främst från Finland och Norden eller skulle det vara smartare att ha riktigt snabbt växande planteringar i varma länder? När man frågar om det lönar sig att hugga borde man också fråga var man ska hugga och vad man borde spara. Den diskussionen har varit ganska svag. Om man sparar allt virke i Norden så ökar avverkningen någon annanstans.
Forskning ger vid handa att cirka sex procent av den totala kolsänkan från världens skogar finns lagrad i produkter som tillverkas av träråvaror.
– Det är ganska lite. Det har lite mer betydelse i Finland och Sverige där det finns stora industrier och mycket produktion av såna varor. Jag har svårt att se hur den här siffran kunde öka.
Kauppi skulle gärna också se mer engagemang i kampen mot skövlingen av tropiska skogar.
– Mycket har att göra med den internationella jordbruksmarknaden. Där kan västerländska firmor agera. Man kunde sköta livsmedelsbranschen bättre.
Vad påverkar skogens förmåga att binda kol annat än avverkning?
– Klimatförändringen, som tycks fortsätta. Det är möjligt att det också kan hjälpa med tillväxt, ifall tillväxtperioderna blir längre. Men det finns risk för skador och insekter, stormar och skogsbränder.
