Världens flyttfåglar blir färre – här är hoten

av | 14.09.26

Trana (Grus grus) är en långflyttare som häckar i norra Europa och flyttar söderut till bland annat Spanien och Nordafrika. Finland är en viktig del av flyttvägen, där tranorna rastar i stora flockar under vår och höst.. Foto: Prasan Shrestha

45 procent av världens flyttande fågelarter minskar i antal. För var nionde art är risken för utrotning redan förhöjd. Också Finland berörs.

 

Nästan hälften av världens flyttande fågelarter minskar. Det visar State of the World’s Birds 2026, BirdLife Internationals sjätte rapport om världens fåglar.

Årets rapport fokuserar särskilt på flyttfåglar och de nätverk av livsmiljöer som de behöver under årets olika delar. Av de 1 843 flyttfågelarter som analyserats minskar bestånden hos 45 procent. 30 procent är stabila och 14 procent ökar. För 11 procent är utvecklingen okänd.

Totalt är 200 av arterna, eller 11 procent, hotade av utrotning. Av dem är 32 akut hotade, 57 starkt hotade och 111 sårbara. Ytterligare 111 arter är nära hotade.

 

Rastplatserna är avgörande

Flyttfåglar är beroende av många olika platser under sin livscykel. En art kan häcka i Arktis, stanna vid våtmarker i Finland under flytten och tillbringa vintern i Afrika. För att hela resan ska fungera måste det finnas tillräckligt med föda och lämpliga livsmiljöer på flera håll längs vägen.

Det gör flyttfåglar särskilt känsliga för förändringar i våtmarker, kustområden och andra rastplatser.

I rapporten bedöms 1 099 områden som särskilt viktiga för flyttfåglar. Mer än hälften av dem är i dåligt eller mycket dåligt skick. Bara omkring en fjärdedel bedöms vara i gott skick. Samtidigt är endast omkring nio procent av världens flyttfågelarter tillräckligt skyddade under hela sin flyttcykel.

Sjöfåglar och vadare hör till de hårdast drabbade grupperna. Av de flyttande vadararterna minskar 54 procent. Bland sjöfåglarna är motsvarande andel 49 procent. Även arter som är beroende av havsmiljöer, skogar och kustnära våtmarker minskar i stor omfattning.

I Europa och Afrika har långflyttande fågelarter minskat med omkring 35 procent sedan 1980, enligt regional övervakning som sammanställts i rapporten.

Silvertärnan (Sterna paradisaea) är en av världens verkliga långflyttare. Den häckar i norra Europa och Arktis och flyttar till havsområden kring Antarktis – en av de längsta flyttningarna i djurriket. Foto: Wikimedia commons.

Finland är en del av kedjan

Nästan en tredjedel av fåglarna som häckar i Finland beräknas vara hotade.

Finland ligger också längs en viktig flyttväg för fåglar som häckar i den arktiska delen av Eurasien.

Det betyder att finska våtmarker, kustmiljöer och andra rastplatser inte bara är viktiga för fåglar som häckar i Finland. De används också av fåglar som är på väg längre norrut eller söderut.

När en våtmark växer igen eller förstörs kan följderna därför märkas långt utanför Finland. På samma sätt kan restaurering av en våtmark här förbättra förutsättningarna för fåglar som tillbringar större delen av året i andra länder.

Flyttvägen är alltså inte bara en linje mellan två punkter. Den består av en rad platser där fåglarna behöver kunna äta, vila och återhämta sig.

Jordbruk, klimat och jakt

Bakom tillbakagången finns framför allt mänsklig påverkan. Bland de hot som påverkar de hotade flyttfåglarna finns invasiva arter och sjukdomar, jordbruk, klimatförändringen, jakt och fångst, föroreningar, bebyggelse och annan exploatering.

Jordbruk och klimatförändringar påverkar vardera 103 av de hotade flyttfågelarter som analyserats. Jakt och fångst berör 99 arter och föroreningar 96. Även fiske, energiinfrastruktur och skogsbruk bidrar till trycket på fågelbestånden.

Klimatförändringen kan dessutom förändra själva förutsättningarna för flytten. Om tidpunkten för snösmältning, blomning eller insekternas förekomst förändras kan fåglarna anlända till en plats när födan inte längre finns i samma mängd som tidigare.

Några arter återhämtar sig

Rapporten visar samtidigt att utvecklingen går att påverka. Av de arter vars hotstatus har förändrats sedan den förra bedömningen har 102 fått en högre hotkategori på grund av en verklig försämring, medan 34 har flyttats till en lägre risknivå efter förbättringar.

Skydd och restaurering av livsmiljöer kan alltså göra skillnad. Men för flyttfåglar räcker det inte att åtgärda problemen på en enda plats.

BirdLife efterlyser därför insatser längs hela flyttvägarna: skydd och restaurering av våtmarker och andra viktiga livsmiljöer, säkrare jord- och skogsbruk, minskad olaglig jakt, åtgärder mot bifångst inom fisket och kontroll av invasiva arter.

Rapporten presenterades den 11 september i Nairobi i samband med Global Flyways Summit. Där undertecknades också Nairobi Flyways Declaration, som ska stärka samarbetet mellan länder och organisationer kring flyttfåglar.

För fåglarna spelar det ingen roll var nationsgränserna går. En våtmark i Finland kan vara en länk i samma kedja som en kuststräcka i Afrika eller ett häckningsområde i Arktis. Om en länk försvinner kan hela flytten bli svårare.

 

Läs mer om:

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

Experterna svarar: så mår Finlands natur i dag

Experterna svarar: så mår Finlands natur i dag

Ålands naturskola är nominerad till Nordiska rådets miljöpris

Ålands naturskola är nominerad till Nordiska rådets miljöpris

”Miljövänlig” båtbottenfärg var giftigast

”Miljövänlig” båtbottenfärg var giftigast

Vi hittade inga relaterade artiklar.