På måndagen inleds slutspurten av förhandlingarna för att nå ett nytt globalt plastavtal. Finland deltar och chefsförhandlare Tuulia Toikka säger att man förväntar sig en utmanande vecka, speciellt kring huruvida man ska minska den globala plastproduktionen.
Mänskligheten producerar mer än 500 miljoner ton plast varje år, varav hälften är engångsartiklar. Endast cirka 9 procent av världens plast återvinns. En stor del hamnar i naturen, både till land och till havs, samt bryts ner i allt mindre partiklar som till slut hittas även i vårt blomlopp och i våra hjärnor. Ny forskning från Stockholm resilience center visar att plastproduktion- och förorening också förvärrar andra miljöproblem såsom klimatförändring, havsförsurning och förlust av biodiversitet.
”Plaster ses ofta som något som gör våra liv lättare och som kan ”enkelt städas upp” när det väl blivit skräp. Men det är långt från verkligheten. Många plaster är uppbyggda av tusentals olika kemikalier. Många av dem (…) skadar ekosystem och mänsklig hälsa”, säger forskaren Patricia Villarrubia-Gómez i ett pressmeddelande.
Studien visar att plastproblematiken är mycket mer komplex än vi tror och forskarna hoppas nu att förhandlingarna, som börjar i Busan i Sydkorea på måndag, tar ett bredare grepp om plaster. Mellan den 25 november och 1 december ska FN-ländernas representanter mötas för en sista förhandlingsrunda om ett globalt plastavtal.
Arbetet började 2022 när FN:s miljöförsamling inrättade en mellanstatlig förhandlingskommitté som fick till uppgift att utarbeta ett folkrättsligt bindande avtal som omfattar plastens hela livscykel. Men förhandlingarna har gått långsamt. En central fråga som man tvistat om är huruvida man ska ha ett mål om att minska plastproduktionen, en punkt som stöds av EU. Emot sig har man en stark plastlobby och länder som ser minskad produktion som problematiskt ur en finanspolitisk synvinkel.
Som en del av avtalet förhandlar man också om globala begränsningar för plastprodukter för engångsbruk och om regler för hållbar utformning av plastprodukter. Enligt Finlands miljöministerium, som representeras av förhandlaren Tuulia Toikka, är länderna mer eniga om de åtgärder som gäller materialåtervinning, avfallssortering och avfallshantering.
”USA:s valresultat ökar trycket på att nå samförstånd. Det är viktigt att nå ett förhandlingsresultat som gör det möjligt för ett land att gå med i det nya plastavtalet senare i framtiden”, säger Toikka i ett pressmeddelande.
Liksom i klimatförhandlingarna så är finansieringen en stor diskussionspunkt. Ett framgångsrikt genomförande av plastavtalet förutsätter ekonomiskt stöd till utvecklingsländerna. Många höjer också rösten för att plasttillverkare ska ta ett större ansvar och betala för den förorening som deras produkter orsakar.
”Vi behöver åtgärder. Människor kräver det. Det här är en möjlighet att visa att multilateralism, även om det inte alltid är lätt, kan leverera för människor, hälsa och miljö”, sade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres i ett uttalande inför mötet.
***
FAKTA
- Cirka 9 procent av den plast som produceras i världen materialåtervinns, cirka 12 procent förbränns och resten hamnar på avstjälpningsplatser eller i miljön.
- Växthusgasutsläppen från produktion, användning och bortskaffande av plast kan uppgå till 19 procent av de globala koldioxidutsläppen fram till 2040.
- Enligt en rapport av WWF dödar plastavfallet upp till 100 000 marina däggdjur per år, och man har påträffat mer än 900 marina arter som blivit intrasslade i eller svalt plast.
