Finland lyckas inte stoppa naturförlusten med nuvarande ambitionsnivå för naturskyddet. Det anser Kalevi Sorsa-stiftelsen i en rapport som publicerades på onsdagen.
Rapporten, som har skrivits av filosofie doktor Janne M. Korhonen, rekommenderar att det nuvarande budgetanslaget för naturskydd ska trefaldigas under nästa regeringsperiod.
”Naturen utgör en central del av vår nationella identitet. Det är kanske därför vi har en illusorisk uppfattning som gör gällande att miljön i Finland är i gott skick. Vi är ändå inte någon föregångare i naturskydd. Då vi granskar omfattningen av skyddade arealer placerar vi oss halvvägs i jämförelse med genomsnittet i EU”, säger Janne M. Korhonen.
Enligt Kalevi Sorsta-stiftelsen har den biologiska mångfalden utarmats i synnerhet på grund av intensiva skogsavverkningar, bearbetningen av mark och jordbrukssektorns inverkan. Finansieringen av naturskyddsåtgärder har samtidigt rasat under statsminister Petteri Orpos (Saml) regeringsperiod.
Janne M. Korhonen anser att regeringen borde trefaldiga budgetanslagen för naturskyddet. Foto: Anna Kuokkanen
”Regeringen har sänkt budgetanslagen för naturskyddet med en tredjedel. Årets budget har reserverat knappt 140 miljoner euro för naturskydd, vilket är otillräckligt. Summan borde trefaldigas under nästa regeringsperiod och utökas stegvis för att vi ska kunna uppfylla våra internationella utfästelser”, säger Korhonen.
Rapporten förordar normativ styrning, nya ekonomiska styrmedel och tuffare juridisk reglering för att värna om artrikedomen.
”Vi borde slå fast bindande mål för de arealer som ska skyddas och hur restaureringen av natur ska utökas i den nya naturskyddslagen. Vi behöver också nya incitament för markägare och konsumenter. Med hjälp av juridiskt bindande ekologisk kompensation kan vi se till att naturskador kompenseras.”
Janne M. Korhonen föreslår bland annat att staten inför lägre eller till och med negativ fastighetsskatt för sådana markägare som satsar på frivilligt naturskydd.
”Att skydda naturen lönar sig också ekonomiskt. De senaste bedömningarna visar att de kollapsade kolsänkorna kan ge upphov till en miljardnota för Finland”, säger Korhonen.
