Vårdbiotoper i stadsmiljöer kan bli hemvist för en mängd olika arter. Det här har man visat i Villmanstrand som hyser ett helt nätverk av ängar av olika typ. Detta enligt ett pressmeddelande från Finlands miljöcentral.
Av de hotade arterna i Finland lever en fjärdedel på vårdbiotoper, såsom ängar och hagar. Dessa har minskat med 99 procent under de senaste 100 åren på grund av strukturomvandlingar i lantbruket och övergödning av marken. Ängarna växer igen då de inte hävdas och eller betas av boskap.
I Villmanstrand grundades 2020 ett nätverk av ängar för att gynna ängsarterna. Till nätverket hör för närvarande över 40 ängar, av vilka det flesta är före detta gräsmattor som omvandlats till artrikare miljöer. Ängsnätverket är beläget nära bebyggda områden och det stöds av skogars kantzoner, odlingslotter, parker och trädgårdar.
Då ängarna anlades följde man återanvändningsprincipen. Man återanvände till exempel ren jord som uppkom då lekplatser och gator iståndssattes. Av jorden byggdes kullar som sedan besåddes med ängsväxter.
– Genom ängsnätverket kan vi öka stadsmiljöns naturvärden samtidigt som grönområdenas skötselkostnader minskar och stadens kolavtryck blir mindre. Ängsnätverket stärker stadens image och landskapsvärden och skapar mer mångsidiga rekreationsmiljöer för invånarna, säger miljöplanerare Anna Vuori vid Villmanstrand stad. Ängarna fungerar också som en skyddszon mellan bosättning och trafikleder eftersom ängsmarken binder damm mer effektivt än gräsmattor.
På stadsängarna trivs också många pollinerare. Framför allt humlor drar nytta av att stadsängarna lämnas behärskat oskötta med mängder av fleråriga växter.
Bild: Blomstrande ängskullar i Villmanstrand. Foto Riku Kumiaro / Syke
