”Inget som händer i bergen stannar i bergen. På ett eller annat sätt lever vi alla nedströms.”
Så sammanfattar Förenta nationerna sin nyaste rapport om vattenförsörjning kopplat till berg och glaciärer. I takt med att klimatkrisen förvärras så påverkas de hydrologiska systemen på världens isiga toppar. Det hotar miljarder människors vattentillgång, varnar FN.
Idag dominerar jordbrukssektorn världens färskvattenuttag, följt av industri och sedan hushållen. Industrialiserade länder använder mer vatten för sina industrier, medan låginkomstländer använder 90 procent eller mer till sina grödor. Under perioden 2000–2021 ökade uttaget av färskvatten globalt med 14 procent. 25 länder, som huserar cirka en fjärdedel av världens befolkning, har årligen dåligt med vatten. Cirka fyra miljarder människor har sinande tillgång på vatten periodvis under året. Det är alltså redan en ansträngd, och ojämnt fördelad resurs.
Bergstoppar och glaciärer brukar kallas ”världens vattentorn” och är en viktig källa till det livsviktiga färskvattnet; tillsammans med istäcken står de för hela 70 procent. De lagrar också vatten för framtiden och släpper ut det över långa tidsperioder. Dessa system håller nu på att förändras i grunden till följd av ett varmare klimat.
”De flesta av världens glaciärer, inklusive de i bergsområden, smälter i en allt snabbare takt”, skriver FN i sin rapport.
Den globala uppvärmningen minskar också på snötäcket, smälter permafrost och ger upphov till mer extrema regnfall. På grund av allt detta blir vattenflödena från topparna mer oregelbundna och osäkra. Ökade, tunga vattenflöden leder också till större erosion som tar med sig sediment och partiklar in i vattensystemen.
De flesta av världens glaciärer smälter i en allt snabbare takt.
Cirka en miljard människor bor i bergsområden och påverkas direkt av de ändrade vattenflödena och den osäkra tillgången. Men även längre bort märks förändringarna av. Bergskedjor i exempelvis Europa och centrala Asien utgör viktigt vattentillgång för många floder.
”Alpint snö- och glaciärsmältvatten säkerställer en långsam frisättning av vatten till nedströmsområden. Klimatförändringarna leder dock till tidigare säsongsmässig snösmältning och krympande glaciärer, vilket hotar tillgången på vatten under sommarsäsongen. Detta får allvarliga konsekvenser för befolkningar i nedströms avrinningsområden.”
FN varnar för dessa konsekvenser och manar till åtgärder för att förstå och skydda dessa känsliga vattenflöden och tillhörande ekosystem. Och förstås – att motverka klimatförändringen.
”Oavsett var vi bor, är vi alla på något sätt beroende av berg och glaciärer. Men dessa naturliga vattentorn står inför ett omedelbart hot. Denna rapport visar på det akuta behovet av åtgärder”, säger Audrey Azoulay, generaldirektör för UNESCO, till The Guardian.
Samtidigt som FN släppte sin rapport gick Världsmeteorologiska institutet ut med en varning om att de smältande glaciärerna kommer att ”frigöra en lavin av konsekvenser”. Under perioden 2022–2024 skedde den största dokumenterade treårsminskningen av glaciärer någonsin.
”Bevarande av glaciärer är inte bara en miljömässig, ekonomisk och samhällelig nödvändighet. Det är en fråga om överlevnad,” säger Celeste Saulo, generalsekreterare för WMO, i ett pressmeddelande.
Efter att man började dokumentera världens glaciärer på 70-talet så har de minskat med mer än 9 000 miljarder ton. Det motsvarar ett isblock som är 25 meter djupt och lika stort som Tyskland.
