Ett gränsöverskridande forskningsprojekt med sex aktörer från Sverige och Finland ska utreda hur sura sulfatjordar påverkar österbottniska och västerbottniska vattenmiljöer.
Forskarna vill främja hållbar markanvändning och förbättra vattenkvaliteten i områden med sulfathaltig mark samtidigt som livsmedelsproduktion bibehålls.
När sura sulfatjordar dikas och syresätts släpper marken ifrån sig metaller och försurar omgivande vattenmiljöer. Försurningen orsakar ofta allvarliga miljöproblem såsom fiskdöd, skadade fortplantningsområden för djurarter och en utplåning av känslig bottenfauna, uppger Åbo Akademi i ett pressmeddelande.
Den sura och sulfathaltiga jordmånen förekommer längs hela landhöjningskusten och framför allt i Österbotten och norra Sveriges kustområden.
Det nya forskningsprojektet leds av Åbo Akademi och för samman experter på Geologiska forskningscentralen, Närings-, trafik- och miljöcentralen, Linnéuniversitetet, Sveriges geologiska undersökning och Länsstyrelsen Västerbotten.
”Vi behöver förbättra situationen för vattenmiljöer i våra områden utan att begränsa livsmedelsproduktionen. Det primära målet för projektet är att nå en god vattenstatus i linje med EU:s vattenramdirektiv”, säger Peter Österholm, professor i miljögeologi vid Åbo Akademi och ledare för projektet.
Projektet ska verkställas i samarbete med markägare genom att hitta modeller för hur man inom jordbruket kan styra avrinningen från åkrar och minska belastningen på vattenmiljöer.
”Målet är att kunskapen i projektet även kommer att kunna användas av andra aktörer, till exempel inom infrastrukturella projekt, skogsbruk eller som underlag för beslutsfattande”, säger Miriam Nystrand, projektforskare vid Åbo Akademi.
Projektet har en budget på 2,36 miljoner euro och finansieras av EU, Lapplands förbund, Region Västerbotten och Sveriges Havs- och vattenmyndighet.
