Försäljningsvärdet på fastigheter som finns inom Natura 2000-områden har ökat, enligt en ny forskningsrapport från Helsingfors universitet.
Naturskyddet sänkte värdet på skogs- och jordbruksmark invid olika naturskyddsområden, men höjde däremot värdet på fastigheter, såsom villor och sommarstugor, inom naturskyddsområdena på grund av förhöjt rekreationsvärde, uppger forskarna.
Forskningsrapporten bygger på landsomfattande data från Lantmäteriverket som omspänner tre decennier. Forskarna jämförde försäljningspriser före och efter att ett naturskyddsområde hade inrättats på olika håll i landet. Priset på tomtmark sjönk innanför de inrättade naturskyddsområdena, medan marknadsvärdet steg på sådan tomtmark som finns i direkt anslutning till Natura 2000-nätverk.
”Vår forskning visar att den ekonomiska nyttan översteg kostnaderna då naturen skyddades. De starka motreaktionerna från markägarna har till vissa delar att göra med en ojämn inkomstfördelning. Det är viktigt att beakta denna rättviseaspekt i all miljöpolitisk planering framöver”, säger professor Lassi Ahlvik vid Helsingfors universitet.
EU:s biodiversitetsstrategi har som mål att skydda 30 procent av EU:s mark- och havsområden. En tredjedel av dessa områden ska vara strikt skyddade. Största delen av alla finländska naturskyddsområden har hittills förlagts till norra Finland.
”Utifrån våra forskningsresultat borde naturskyddet utökas också i södra Finland. Att stärka naturskyddet orsakar kostnader för markägarna. Det är viktigt att kompensera markägarnas inkomstförluster för att upprätthålla en acceptans för utökat naturskydd”, säger Ahlvik.
Forskarna efterlyser bland annat en uppgradering av det existerande Metso-programmet som betalar ekonomiska kompensationer till skogsägare som går in för att skydda skog.
”Det är viktigt att kombinera ekologiska och ekonomiska analyser så att naturskyddet ger största möjliga gynnsamma effekt på naturen och det omgivande samhället”, säger Ahlvik.
