1250 kubikmeter muddermassor från ett hamnbygge i Dalsbruk dumpas våren 2024 rakt ner i Bruksfjärden. Den lokala NTM-centralen hade tillstånd att dumpa massorna. Problemet? Dumpandet strider mot det löfte som den lokala vattenskyddsföreningen upplever att NTM-centralen gett dem.
Egentliga Finlands NTM-central har tillstånd att bygga en pir och bogportsplats till förbindelsebåten i Dalsbruk. Miljötillståndsmyndigheten (RFV) har gett grönt ljus att dumpa muddermassorna i havet.
Ändå känner sig den lokala vattenföreningen Falkö rf grundlurade, för de har varit övertygade om att de fått ett löfte om att muddermassorna ska dumpas på land.
”Det som inträffat är allvarligt – NTM-centralen fick oss att ta tillbaka vårt besvär”, säger man på Falkö rf.
Hur kunde det gå så här? Vi tar det från början.
Förbindelsefärjan till Dalsbruk har i många år tagit i land på ett lite otympligt ställe: mitt i gästhamnen. Efter många år av diskussioner landar kommunen i ett beslut att flytta förbindelsetrafiken ut ur gästhamnen. 2019 får NTM-centralen grönt ljus av Regionförvaltningsverket (RFV) att bygga förbindelsefärjan M/S Stellas nya pir. RFV slår fast i sitt beslut att muddermassorna kan dumpas i havet.
Enligt de prover som tas från havet finns förhöjda halter av arsenik och nickel, men värdena är ändå så pass låga att miljötillsynsmyndigheten kan godkänna att massorna dumpas i havet.
Många ortsbor uttrycker oro för att dumpandet av muddermassor i Bruksfjärden kan sätta fart på övergödningen. Kan inte muddermassorna dumpas på land istället?, undrar många.
Den lokala vattenskyddsföreningen Falkö rf protesterar och överklagar RFV:s beslut till Vasa förvaltningsdomstol. I överklagan poängterar vattenskyddsföreningen bland annat att Bruksfjärden är övergödd och på många håll syrefattig – 1250 kubik muddermassor skulle medföra onödig näring i fjärden.
Men både kommunen och företaget DB Marina vill att byggprojektet ska framskrida och föreslår ett möte med Falkö vattenförening. Mötet hålls den 4. november 2020 i Kimitoöns kommunhus.
Med på mötet sitter representanter för företaget DB Marina, Kimitoöns kommun och vattenskyddsföreningen Falkö rf runt samma bord. Egentliga Finlands NTM-central är med via videolänk. På mötet lyfter Johanna Salokannel, ordförande för Falkö rf, fram sin oro över övergödningen och undrar om inte muddermassorna kunde dumpas på land istället.
Muddermassor som dumpas i havet bör placeras på ställen där risken är liten för att massan sprider sig. Bild: Johanna Salokannel.
Johanna Salokannel säger nu efteråt att diskussionen på mötet fördes i god anda – parterna fann ett gemenamt mål (tahtotila) under mötet.
NTM-centralen uttrycker senare i ett gemensamt pressmeddelande med Falkö rf att kommunen och NTM-centralen lovar utreda möjligheten att dumpa muddermassorna på land.
Falkö vattenskyddsförening tyckte att de nu fått tillräckliga garantier för att både kommunen och NTM-centralen vill hitta en lösning där massorna dumpas på land och inte i Bruksfjärden.
”Efter mötet tar vi i vår förening beslutet att dra tillbaka vår överklagan till Vasa förvaltningsdomstol.”
Finlands Natur har bekantat sig med e-postkommunikation som bekräftar att mötet hölls i 4. november 2020 och att deltagarna kom fram till att dumpning på land är målet.
Men våren 2024 visar det sig att det var ett misstag att dra tillbaka överklagan.
Johanna Salokannel fick höra via meddelanden på sociala medier att muddringsarbetet börjat och att massorna dumpas ute i Bruksfjärden. Hon kunde inte tro att det var sant.
– Vad var egentligen poängen med mötet om NTM-centralen ändå höll fast vid sin ursprungliga plan? Vi skulle aldrig någonsin ha tagit tillbaka vår överklagan om vi hade vetat att muddermassorna stjälps i havet! Massorna dumpades i havet trots våra diskussioner och den gemensamma slutsatsen vi kom fram till under mötet i kommunhuset, säger Johanna Salokannel.
Till saken hör också att Falkö rf efter mötet i kommunhuset fick tag på en markägare i Dalsbruk som var redo att ta emot muddermassorna på sina marker.
Den ansvariga tjänstemannen på NTM-centralen som deltog i mötet 2020 jobbar numera på annat håll. Hans efterträdare heter Mikko Asunen och det är han som är projektledare för byggprojektet i Dalsbruk. Asunen tillträdde sin nuvarande tjänst i mars 2024.
Utredde NTM-centralen möjligheten att dumpa muddermassorna på land?
– Enligt de uppgifter jag har utreddes möjligheten att dumpa muddermassorna på land, men NTM-centralen har kommit fram till att de tekniska förutsättningarna att göra det var för svåra. Helhetsbedömningen har varit att det är bättre att dumpa muddermassorna i havet, enligt Regionförvaltningsverkets ursprungliga beslut.
Vattenskyddsföreningen Falkö rf upplever att de blivit lurade och fick inte veta att muddermassorna ska dumpas i Bruksfjärden. Varför kommunicerades inte detta till Falkö rf?
– Jag antar att här har funnits missförstånd och kommunikationsmissar på vägen. Dessutom har personalen bytt flera gånger på NTM-centralen, säger Mikko Asunen.
Finlands Natur frågar också Jani Salminen, ledande forskare på Finlands miljöcentral, om dumpningen av muddermassor i Bruksfjärden. Salminen är en av författarna till Miljöministeriets direktiv för muddring och dumpande av muddermassor. Salminen konstaterar att enligt Regionförvaltningsverket har alla villkor för att dumpa muddermassorna i havet uppfyllts.
– De viktigaste synpunkterna är att mängden muddermassor är förhållandevis liten och halterna av skadliga ämnen är tillräckligt låga, säger Salminen.
Jani Salminen har på Finlands Naturs begäran läst Regionförvaltningsverkets beslut om mudderprojektet och dumpandet av massorna i Dalsbruk.
Övergödning är ett stort problem i Östersjön, hur ser du på dumpandet av muddermassor ur den synvinkeln?
– Med tanke på att mängden muddermassor i det här fallet är så pass liten så är min generella bedömning att den övergödande effekten sannolikt är marginell, säger Salminen.
Salminen konstaterar på ett allmänt plan att det är förståeligt att människor reagerar negativt på att muddermassor dumpas i havet.
– Men det är inte alltid automatiskt så att skadorna på miljön är mindre till havs än på land. Om muddermassor ska dumpas till havs är det viktigaste att hitta en lämplig plats där risken är liten för att massorna sprids till de omkringliggande områdena, säger Salminen.
Han tillägger att om det inte hittas en lämplig plats med ett lämpligt botten så ska muddermassorna dumpas på land.
Regionförvaltningsverket skriver i sitt beslut om hamnbygget i Dalsbruk att risken för att muddermassorna sprids är liten eftersom platsen för dumpandet av massorna är ett djupbäcken.
Regionförvaltningsverket kräver inte att NTM-centralen separat måste följa med om dumpningen av muddermassorna för med sig förändringar i vattenkvaliteten och havsmiljön.
