Över hälften av alla data i världen används bara en gång – eller aldrig. Allt från skräpmejl till konversationer lagras i energikrävande datacenter – som i dag är ansvariga för större koldioxidutsläpp än flygindustrin.
– Vårt digitala fotavtryck har en massiv påverkan på miljön, säger Tom Jackson på Digital Decarb, ett projekt vid Loughborough Business School i England som driver forskning och påverkansarbete för att minska data-avtrycket.
Digital Decarb startades 2022 av Tom Jackson och Ian Hodgkinson.
– Vi märkte genom vårt arbete att organisationer och företag samlade in mängder av data, men gjorde inte nödvändigtvis så mycket med det, säger Hodgkinson.
Det kan röra sig om allt från känsliga data till sökhistorik och mejl. Majoriteten av all lagrad datainformation i världen, uppskattningsvis 65 procent, används aldrig mer än en gång.
Lagringen av data slukar ofantliga mängder energi, vilket hotar den gröna omställningen, uppger forskare vid Loughborough Business School i England. Foto: Unsplash
– Det är nästan som en slit-och-släng-kultur.
Det omfattar också våra egna privata datamoln, dit bilder, memes, mejl, konversationer och sparade länkar landar.
– Ett moln låter fluffigt och trevligt, men de flesta inser inte att det går åt mycket energi för att upprätthålla dem, säger Jackson.
Så mycket som 2,5–3,7 procent av all energikonsumtion i världen går åt till att lagra data.
– Om du sätter ihop all grön energi som produceras i världen så kommer det inte att räcka till för att täcka det dataenergibehov vi kommer att ha 2025. När vi når 2033 kommer det inte att finnas tillräckligt med fossila bränslen – i den takt vi rör oss nu.
Majoriteten av all lagrad datainformation i världen används aldrig mer än en gång.
– Det är delvis på grund av att vi står inför en explosion av ny datatillväxt globalt, vi pratar astronomiska mängder, säger Hodgkinson.
Data som aldrig används igen brukar kallas ”mörka data” och mycket av det genereras från alla elektroniska smarta saker vi har i vardagen som är uppkopplade till nätet och till varandra. Det är allt från bilar till robotgräsklippare och sensorer. Dessa saker lagrar hela tiden mängder av data medan de används.
– Upp till 90 procent av data som genereras från dessa är mörka data. Den här typen av data kommer aldrig att användas igen om inget ändras.
Tom Jackson och Ian Hodgkinson vill uppmärksamma både företag, myndigheter och privatpersoner på hur mycket det kostar att samla data bara för sin egen skull.
– Många företag har ett tänkesätt som går ut på att man ska lagra så mycket som möjligt, säger Hodgkinson.
– Det är som ett garage dit man bara fortsätter lägga saker ifall man behöver det senare. Men sen orkar man inte gå igenom för att det är för mycket och överväldigande. Nu först börjar företag inse kostnaden i att ha ett sånt tillvägagångssätt, säger Jackson.
Tom Jackson och Ian Hodgkinson arbetar med myndigheter och företag för att driva beteendeförändring kring data-användning. Foto: Digital Decarb
Många privatpersoner resonerar liknande, där lagringen också automatiserats så att man betalar en summa för att ha allt flyttat till molnet regelbundet. På så vis har man allt lagrat ”ifall man behöver det igen”. Här finns också ett ekonomiskt incitament hos dataföretagen att få folk att vilja spara allt – ju mer man lagrar desto mer kostar det.
– De flesta använder snabbt upp gratis lagring och måste börja betala om de vill lagra mer, säger Jackson.
I takt med klimatkrisen har folk fått en ökad förståelse kring vad som orsakar utsläpp – det pratas mycket om flygskam, att ställa om sin diet och välja eldrift framom fossila bränslen. Men insikten om att dataanvändning är en klimatbov har inte varit lika allmän.
– Det är först de senaste två, tre åren som den kunskapen börjat infinna sig, säger Hodgkinson.
Varför tror ni att detta inte är mer allmänt känt?
– Data är abstrakt, man kan inte se konsekvenserna av det. Om du kunde se ettor och nollor stiga från din bärbara dator upp i luften – då skulle du börja tänka på konsekvenserna. En del av syftet med vårt projekt är att sprida kunskap och ge verktyg till folk att ta mer informerade beslut kring sin dataanvändning, säger Jackson.
Inom ramarna för Digital decarb pratar duon mycket om att minska på koldioxidavtrycket för den digitala infrastrukturen.
Vad betyder det?
– Först och främst måste vi inse att det digitala kommer växa när vi rör oss mot att använda mer artificiell intelligens. Men då måste vi fråga oss saker som: Vilka data behöver vi? Hur ofta ska den uppdateras? Var ska den lagras?, frågar Jackson.
Han påminner också om att företag, myndigheter och privatpersoner behöver ha rutiner på hur data ska användas och när den ska rensas.
– Man kan också tänka på vad man kan spara i ”kallt förvar” (på till exempel externa hårdskivor, red. anm).
En fråga de ofta ställer till företag är om datahanteringen ingår i företagets hållbarhetsstrategi.
– Det är en viktig utgångspunkt, säger Hodgkinson.
Det som förvånat duon är hur dålig koll de flesta har på sina data.
– Vissa företag och organisationer vet inte ens hur mycket de har och hur det lagras.
De påpekar också hur viktigt det är att hållbar data-användning inte bara blir en fråga för IT-avdelningen.
– Det måste genomsyra hela organisationen.
Vad kan man som individ göra eller tänka på?
– De riktigt stora energikonsumenterna gällande data är hälsovårds- och finansbranschen. Men också privatpersoner kan göra en skillnad. Varje klipp på Youtube eller film som du tittar på Netflix har en inverkan. Ett viralt inlägg på Instagram som går jorden runt kan motsvara elförsörjningen för tio hem under ett helt år. Men vi säger inte använd inte sociala medier, utan var medveten om din användning, säger Jackson.
– Om du ingår i ett företag eller en organisation – ställ frågan ”hur hanterar vi data i vår hållbarhetsstrategi?” Det kan betyda mycket om individer börjar ställa de här frågorna. Det här är saker vi kan göra något åt, det är inte omöjligt, säger Hodgkinson.
