Kommuner utlovas miljonbelopp för havsbaserad vindkraft

Det havsbaserade vindkraftsprojektet Sunnanvind är den största satsningen på infrastruktur som Åland någonsin har hanterat. Projektet inramas av en debatt om både miljökonsekvenser och pengar.

 När den förra landskapsregeringen tillträdde 2019 låg en ny havsplan på agendan.

– Det var ett av de första besluten jag behandlade, säger Alfons Röblom, talesperson för Hållbart Initiativ (HI), som då var miljö- och energiminister.

I utkastet till plan märkte man ut områden som ansågs lämpliga för havsbaserad vindkraft. Efter att det första utkastet till plan skickats ut för remiss började kontaktförfrågningar från både finländska och internationella energiaktörer trilla in.

– De kom hit och bad om möten med mig och tjänstemännen. Då insåg vi att det här kommer väcka stort intresse. Vi behövde ha tydligare för oss vad vi sitter på för resurser, säger Röblom.

Man beställde därför en omfattande teknologisk och ekonomisk rapport från Villmanstrands-Lahtis tekniska universitet om förutsättningarna för havsbaserad vindkraft i de åländska vattnen.

– Rapporten visade att det fanns en jättestor potential.

På den vägen startades projektet Sunnanvind våren 2021 med uppgiften att möjliggöra etablering av vindkraft i de norra havsområdena. Projektet omfattar planläggning, miljöbedömning, kommunikation med myndigheter och konkurrensutsättning. Två som har varit med sedan starten är Ralf Häggblom och Stefan Fransman.

– Vi har under arbetets gång fått en mer detaljerad bild av utmaningarna som finns förknippat med de här möjligheterna och potentialen, säger Ralf Häggblom, energisamordnare på Ålands landskapsregering.

Just nu håller man på med planläggningsarbetet och miljöbedömning.

– Vi har upphandlat en extern konsult som har en bred erfarenhet av miljöbedömningsarbete för havsbaserad vindkraft specifikt. Om allt går som planerat har vi nästa vår ett planförslag, säger Häggblom.

– Det är egentligen kommunen som har ansvaret för planläggningen, men landskapet har tagit den övergripande rollen så att samma regler tillämpas oberoende av kommungränserna. Sedan är det upp till enskilda kommunfullmäktige att behandla och förhoppningsvis anta planen. I projektet är samarbetet med kommunerna viktigt. Vi har varit runt i kommunerna och träffat tjänstemän, förtroendevalda och befolkningen, berättar Stefan Fransman, teknisk samhällsstrateg på Ålands landskapsregering.

Är det inte ett stort ansvar att lägga på kommunpolitiker att ta beslut om så här stora satsningar som har betydelse för hela Åland? 

– Det här är vad vår demokrati bygger på. De sätter sig in i det så gott de kan och vi försöker assistera. Det här är varför vi upphandlar expertkompetens kring flera delar av projektet, säger Fransman.

Debatten kring den havsbaserade vindkraften har varit tilltagande stormig.

– Under den första tiden, det första året, skulle jag säga att det inte syntes något stort motstånd egentligen, säger Röblom som då satt i regeringen tillsammans med Centern, Moderaterna, Obunden Samling och Ålands Framtid när projektet inleddes.

Men ju mer konkreta planerna blev, desto större blev oron och kritikerna blev alltmer högljudda.

– Jag insåg att det kommer bli en utmaning med det som brukar kallas ”NIMBY”, alltså not in my back yard (inte på min bakgård), säger Röblom.

Den sortens oro, hur havslandskapet kommer förändras, hur miljön, fåglar och fisk påverkas är fullt legitim.

Många tycker att man förstör en unik skärgård genom att installera gigantiska vindkraftverk och markägare vill inte se sin värdefulla utsikt förändrad. Det finns också en stor oro kring hur bygget och konstruktionerna påverkar den marina miljön, något som kommer att redas ut närmare i miljöbedömningen.

– Den sortens oro, hur havslandskapet kommer förändras, hur miljön, fåglar och fisk påverkas är fullt legitim. Hållbart initiativ har miljö som en av sina kärnfrågor och det har varit en balansgång i uppbackningen av vindkraften till havs, säger Röblom.

– Från mig och mitt partis sida har linjen från början varit att vi inte ska bygga förnybar energi på bekostnad av skyddsvärd natur. Vi måste kunna säkra den biologiska mångfalden samtidigt som vi möjliggör förnybar energi. Annars är det inte hållbar utveckling.

Ett parti som ingick i den tidigare regeringen har ställt sig som motståndare till den havsbaserade vindkraften. Inför lagtingsvalet i fjol drev Obunden Samling ett hårt nej mot infrastruktursatsningen.

”Den åländska befolkningen och alla besökare eller turister som hittar hit värderar orörd natur, tystnad och avsaknad av ljusföroreningar högt. Vid jämförelsen av dessa intressen måste vindkraften, i den omfattande form som nu planeras, stå tillbaka. Mindre projekt kan fortsätta men inte den storskaliga vindkraftsindustrianläggning som idag planeras i vår natur”, skriver partiet på sin webbsida.

I valet fick de obundna totalt fem mandat, ett mer än 2019. De står idag i opposition till regeringen, som består av Liberalerna, Socialdemokraterna och Centern. Dagens regeringspartier är en del av den breda koalition som inför valet gick ut med ett gemensamt samförståndsavtal för att långsiktigt stöda planerna på havsbaserad vindkraft. Avtalet var menat att stärka projektet Sunnanvind och skydda det från allt för häftiga politiska vändningar.

De enda som inte undertecknade avtalet var Obunden samling och Åländsk demokrati (som inte ställde upp i lagtingsvalet i fjol).

Över 59 procent av ålänningarna ställer sig positiva till planerna på vindkraft i Norrhavet.

Fransman och Häggblom upplever att projektet står på ”breda och starka politiska axlar” i dag.

– När Obunden samling gick ut som motståndare, väcktes lite större opinion emot projektet. Men å andra sidan gjorde Ålands statistik- och utredningsbyrå en enkät för två år sedan där man kom fram till att cirka 70 procent av ålänningarna förhöll sig positivt till havsbaserad vindkraft, säger Häggblom.

I höstas följdes folkopinionen upp i Åland gallup, en enkät som administreras av dagstidningen Nya Åland. Då var 59 procent av ålänningarna positiva till planerna på vindkraft i Norrhavet.

Förutom debatten kring miljö och natur har det varit mycket fokus på pengarna. Specifikt hur mycket och vem som får dem. Vindkraftsbolaget OX2, som är en av de aktörer som har etablerat sig på Åland, gick nyligen ut med uppskattningar i miljonklassen. Närmare bestämt 24–40 miljoner euro i uppskattade skatteintäkter till de berörda kommunerna.

Det andra större etablerade företaget Ilmatar har tidigare gått ut med uppskattningen att satsningen kunde ge Åland 918 skattemiljoner över en 25-årsperiod. Det är alltså stora summor det handlar om.

– Visst är det miljoner man pratar om, men sen om just de här miljonerna är riktiga vet vi inte. Vi vet inte vilka antaganden man gjort när man tagit fram de siffrorna. Vi håller på med ett underprojekt som i höst ska presentera landskapsregeringens syn på hur det här intäktsflödet ska hanteras. Men ingen vet exakt hur mycket det blir förrän man byggt, först då kan fastighetsskatten slås fast, säger Häggblom.

Utbyggnaden av vindkraft till havs kunde ge Åland 918 miljoner euro i skatteintäkter under en 25-årsperiod.

Det är inte heller sagt att de två stora aktörerna OX2 och Ilmatar, som bägge har etablerat kontor och anställt personal på Åland, blir de som får bygga. Det är just nu ett dussin aktörer som visat intresse för de lukrativa områdena.

– En del aktörer är mer aktiva än andra, men vi för dialog med alla på samma sätt och är opartiska, säger Fransman.

– Den som vinner auktionen får genomföra projektet. Sen kan det hända att några av de här bolagen bildar konsortier, vilket inte är ovanligt, säger Häggblom.

Inom 2025 är planen att auktionsprocessen kan börja och det största infrastrukturprojektet i Ålands historia kan så småningom börja ta fysisk form – om inte motståndet blir för stort.

– Det är nog det mest mångfacetterade och komplexa politiska projektet i mannaminne, det är en episk satsning för Åland. Blir det verklighet ändrar det förutsättningarna för Åland ekonomiskt, också vilka branscher vi kommer rikta in oss på i framtiden, säger Alfons Röblom.

 

Fakta om Sunnanvind

• Ålands landskapsregering påbörjade projekt Sunnanvind under våren 2021. Projektet finansieras med 1,7 miljoner euro från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.
• De norra havsområdena som omfattas av projektet har en total areal på 674 kvadratkilometer och är belägna 15 – 45 km från den åländska kusten. Diskussioner förs med berörda myndigheter om möjligheterna att förena och förstora områdena.
• De kommuner som vattnen hör till är Geta, Saltvik, Hammarland, Kumlinge och Brändö.
• Den uppskattade effektpotentialen är 4 gigawatt vilket medför en årlig energiproduktion på 20 terawattimmar, vilket motsvarar ungefär 30 procent av Finlands nuvarande elproduktion.
• Projekt Sunnanvind ska lämna in sin slutrapport till Europeiska kommissionen senast den 30 juni 2026. Bygget och driften av vindkraftsparkerna kommer att ske under långa tidsperioder då landskapsregeringen fortsättningsvis kommer att fortsätta driva och bevaka de åländska intressena.