Forskare vid Helsingfors universitet har studerat hur fågelsamhällen i Europa flyttat norrut under de senaste 30 åren.
– Två av tre fågelsamhällen spred sig till kallare områden under den 30 år långa studieperioden. Förflyttningen var i medeltal 100 kilometer och riktade sig speciellt mot nordost, säger forskardoktor Emma-Liina Marjakangas, som är en av de forskare som ansvarade för studien vid Helsingfors universitet.
Fågelsamhällenas förflyttning styrdes av stora geografiska hinder, såsom bergskedjor och hav. Fågelsamhällen spred sig norrut speciellt i de fall att de var belägna långt från kuster. Det här tyder på att hav bromsar upp fåglarnas spridning och hindrar dem från att hålla jämn takt med klimatförändringen.
– Kusternas fågelsamhällen löper speciellt stor risk att försvinna som en följd av klimatförändringen eftersom det ofta är frågan om sällsynta och fåtaliga arter, betonar Laura Bosco, som också ingick i forskargruppen vid Helsingfors universitet.
Överlag har fågelsamhällen spritt sig långsammare än klimatet blivit varmare. För vissa samhällen innebär det att lokala klimatförhållanden kan bli ogynnsamma samtidigt som fåglarna inte kan sprida sig till gynnsammare områden på grund av naturgeografiska hinder. I sådana fall finns risk att fågelsamhällen helt försvinner.
När det gäller fågelfaunan i Finland innebär det att arter såsom nötväcka, mellanspett, gröngöling och entita inte kan sprida sig till Finland från Baltikum eller Sverige eftersom Östersjön fungerar som hinder. Då geografiska hinder stoppar spridningen av enskilda arter, påverkar det artsammansättningen hos hela fågelsamhällen, säger Bosco.
Bild: Alpkajorna lever endast i bergstrakter. Vidsträckta lågland kan hindra arten från att sprida sig från en bergstrakt till en annan. Foto Aleksi Lehikoinen
