Det görs forskning på sand och hur sanden kan bli ett effektivare filter mot mikroplast. Vid Uleåborgs universitet har man utvecklat en metod där sandens yta behandlas kemiskt, så att plastpartiklar lättare fastnar.
Mikroplast är små plastpartiklar, mellan en mikrometer och fem millimeter stora. De finns i dag nästan överallt, från luften vi andas och maten vi äter till de mest avlägsna naturområdena. De kommer bland annat från plast som bryts ner, men också från sådant som bildäck och syntetiska textilier.
Problemet är att mikroplasterna är så små att de lätt sprids i miljön och kan tas upp av djur och hamna i näringskedjor. De kan också bära med sig kemikalier. Forskning har visat möjliga effekter på bland annat djur och ekosystem, men exakt hur mikroplast påverkar människors hälsa är fortfarande inte fullt klarlagt. När plastpartiklarna bryts ner ytterligare bildas nanoplast, som är ännu mindre och därför kan vara svårare för kroppen att hantera.
Den nya metoden för att bekämpa mikroplasterna bygger på sandfilter som redan används vid reningsverk. I dag uppskattas reningsverken fånga upp omkring 90 procent av mikroplasten i avloppsvattnet. Resten kan hamna i vattendrag.
I tester fångade den behandlade sanden nästan 100 procent av mikroplasten när vatten pumpades genom filtret. Vanlig sand släppte däremot igenom plastpartiklar redan i början av försöket.
”Det fina med metoden är att reningsverken inte behöver lägga till något nytt steg i processen. De behöver bara byta ut sanden mot en annan”, säger Tero Luukkonen, biträdande professor vid Uleåborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Forskarna ska nu bland annat undersöka hur länge den modifierade sanden kan användas innan den behöver bytas ut.
