Det är fullt möjligt att avlägsna miljöskadliga perfluorerade ämnen från avloppsvattnet genom att tillämpa ny reningsteknik. Det visar ny forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet.
PFAS, eller per- och polyfluoralkylämnen, är en grupp av kemikalier som används bland annat i teflonpannornas beläggning. PFAS används också för att göra tyger vattenavvisande eller som industriellt smörjmedel.
PFAS är bioackumulerande ämnen som bryts ner mycket långsamt i naturen. Enligt Naturvårdsverket i Sverige kan perfluorerade ämnen försämra människans immunförsvar, höja risken för cancer och ha en hormonstörande inverkan.
”I kombination med att PFAS sprids lätt i miljön har det nu blivit så gott som omöjligt att hitta något alls som inte är förorenat med dessa kemikalier”, säger Sanne Smith, doktorand på SLU:s institution för vatten och miljö.
En viktig spridningsväg för PFAS är utsläpp av förorenat vatten. Att behandla sådant vatten innan det når miljön är därför viktigt. PFAS finns ofta i industriellt eller kommunalt avloppsvatten och i lakvatten från avfallsdeponier. Kan man stoppa spridningen av PFAS redan här är mycket vunnet.
Som det nu är avlägsnas inte perfluorerade ämnen i någon större utsträckning från avloppsvattnet i nordiska avloppsreningsverk.
Sanne Smith utforskade möjligheten att avlägsna PFAS från avloppsvattnet med hjälp av skumfraktionering och elektrokemisk oxidation. Det visade sig att båda metoderna har sina för- och nackdelar.
Resultaten visar att det går att bryta ner PFAS i både lakvatten och grundvatten från en deponi. Metoden visade sig också ha förmåga att förstöra PFAS i det skum som bildas vid skumfraktionering för båda dessa vattentyper.
Enligt Smith kan en tvåstegsbehandling där skumfraktionering följs av elektrokemisk oxidation vara ett bra sätt att ta bort PFAS från förorenat deponivatten.
Sanne Smith menar att det skulle kunna vara möjligt att få bort betydande mängder PFAS från avloppsvatten genom att utnyttja den naturliga skumbildningen i befintliga reningsverk.
”Om man optimerar reningsprocessen för stor skumbildning, och kontinuerligt för bort detta skum, kan metoden kanske bli effektiv och användbar som reningsteknik”, säger Lutz Ahrens, professor i organisk miljökemi.
Foto: PFAS-koncentrationerna i skummet från befintliga reningsprocesser var upp till 100 000 gånger högre än koncentrationerna i inflödet till processen / Sanne Smith / Sveriges lantbruksuniversitet
