Havets sallad kan bli en viktig proteinkälla

Gröna alger av typen Ulva, även kallad havssallat, kan bli en viktig proteinkälla för människor.

– Den har en väldigt bra biokemisk sammansättning för mänsklig konsumtion, hög proteinhalt och mycket vitaminer, mineraler och fetter, säger forskaren Sophie Steinhagen.

Det finns över 20 arter av havssallat i Östersjöområdet som nu granskas ingående av marinekologen Sophie Steinhagen med kollegor vid Göteborgs universitet.

– Vissa är lokala, andra invasiva. Vi vill veta mer vilka vi kan odla på större skala.

Havssallat är en sorts makroalg, i vanligt tal kallad tång. Den liknar vanliga salladsblad och kan både växa på klippor och stenar samt flyta fritt. Den har visat sig vara en bra källa för bland annat protein och kunde ersätta bland annat soja.

– Idag importerar vi stor del av våra vegetariska resurser från länder som faktiskt behöver den proteinen själva.

Havssallad kan ha en proteinhalt på upp till 40 procent, jämfört med ärtor och soja som har en proteinhalt mellan 40 och 60 procent. Proteinerna kan utvinnas i olika hög grad och där har forskarna gjort framsteg på sistone.

Inom projektet Cirkalg som leds vid Chalmers tekniska högskola, där Steinhagen ingår, så har man hittat nya sätt att extrahera proteiner från tången, tre gånger så effektivt som tidigare metoder. Men Steinhagen säger att man ännu har en lång väg att gå för att få en optimal odlingsväxt av havsgrödan.

– Vi måste komma ihåg att exempelvis soja har odlats och kultiverats över 1 000 år. I Europa har vi just börjat med algodling.

I Asien används alger som en del av vardaglig kost och det hoppas Sophie att fallet även blir i Europa och Norden. Hon påminner att vi också här historiskt har använt oss av alger och sjögräs.

– Vi är ganska rika i Europa nu, men så har inte alltid varit fallet. 100 år tillbaka var många människor fattiga. Speciellt de som levde på kusterna åt Ulva och annat grönt från havet. Man använde också sjögräs och alger för exempelvis isolering och att stoppa kuddar med. På de brittiska öarna var det vanligt med pudding gjord på alger.

Havssallad kan ha en proteinhalt på upp till 40 procent.

Idag finns det en hel del företag och projekt som satsar på att samla, odla och förädla olika typer av alger.

– Det är en växande sektor, både ur ett ekonomiskt- och ett forskningsperspektiv.

I synnerhet havssalladen Ulva är av speciellt stort intresse.

– Den har också en god smak. När man tänker på alger så tänker man på något som är slemmigt och smakar hav, men Ulva är inte geggig. Man kan behandla den så att den inte smakar så salt och den kan användas som exempelvis chips eller sallad.

Steinhagen är själv förtjust att använda den som pesto.

– Det är jättegott. Den har en god umamismak.

Men främst tror hon att havets gröna kan bli viktig som proteinsubstitut, något som kan förädlas till produkter som burgare eller färs.

– Lite liknande som sojabönor. Om jag skulle ge dig en handfull med sojabönor skulle du antagligen inte veta vad du ska göra med dem. Men liksom soja kan processas till produkter, så kan man också göra med havssalladen.

Finns det några nackdelar?

– Man måste veta vilka sorter man väljer för att odla. Som sagt, vissa är invasiva och de vill vi inte öka. Det finns också problem i Östersjön med höga halter av tungmetaller.

Alger kan också innehålla allergener som måste undersökas bättre och sedan märkas.

– Men det gäller för andra typer av mat också.

Sen kan algodlingar möta problem som andra monokulturer.

– Ju mer man går in i monokultur så får man problem med skadedjur, sjukdomar och överexploatering. Det är något man måste ha i åtanke när man utvecklar den här sektorn.

Men en ökad odling av alger kan också ha en positiv effekt för den omkringliggande miljön.

– Östersjön är väldigt näringsrik och havssallat tar upp näringsämnen väldigt fort.

Den gröna havsvärlden är också viktig som habitat för fiskare och organismer.

– Vi kan se att även de artificiella habitaten i form av algodlingsfarmer är rika med biodiversitet, som förstås är positivt. Sen har vi inte ens pratat om koldioxidupptag, vilket också är intressant!

Havssallaten är också en härdig växt som kan gro i varierande förhållanden.

Hur kan den påverkas av klimatförändringen?

– Det är en av de saker vi oroar oss mest för. Vissa arter av alger är väldigt känsliga för temperaturförändringar. Just Ulva är inte så känslig, den är ganska opportunistisk. Men klimatförändringen påverkar också salthalt och andra arter, så det är något vi måste hålla i åtanke.

Förutom protein för mat så kan alger och tång även användas för läkemedel och biobaserade material.

– Det finns en stor biomassa i alger med olika biokemiska komponenter som kan ha olika användningsområden.

Ett exempel på ett intressant användningsområde är biobaserad tråd som används inom operationer och kirurgi, som löses upp av sig själv.

– Just sånt kan den fina cellulosan i tång användas till.

Men för att se den gröna revolutionen som Steinhagen hoppas på så behövs mer utveckling och forskning.

– Vi försöker samarbeta inom landet, också med andra discipliner. Man behöver titta på själva växtforskningen, men också på konsumtionstrender och odlingstekniker. Sen har vi den lagliga aspekten med regleringar och tillstånd.

Hon belyser också att det behövs mer bidrag och stöd för de som vill satsa.

– Om du vill bli en grisfarmare så finns det en väg att gå så du kan förverkliga den satsningen. Men för en algodlare så är det svårt att veta hur man ska gå tillväga.

Sen finns det väl också problemet med ägande?

– Ja, det finns en permanent konflikt med turistindustrin. I Europa används en stor del av stränder och kuster för turism, eller så är det naturreservat.

En intressant sektor som algodlingen kan få skjuts av är det ökande bygget av havsbaserad vindkraft.

– Där finns en del infrastruktur som kan användas för odling.

Själv kommer Steinhagen att fortsätta forskningen kring vad hon kallar ”fascinerande organismer”.

– De kan på många sätt göra mera saker än landbaserade plantor. Jag vill se en hälsosammare och grönare planet och jag hoppas bidra till det med algforskning.

Hur mycket alger äter du?

– Jag tror alla vi äter alger varje dag faktiskt. De finns i nästan alla snabbsoppor exempelvis och i tandkräm har du algextrakt. Men jag äter också ”tångströssel”, som jag sätter på maten kanske en eller två gånger i veckan. Det finns också flera kokböcker som nämner alger, och tång kan man plocka själv! Jag rekommenderar att man provar!