“Vi rör oss åt rätt håll, men vi rör oss för långsamt”, säger Karoliina Hurri som deltog i FN:s klimatkonferens i Azerbajdzjan.
Närmare 200 länder deltog i FN:s klimatkonferens COP 29, som avslutades natten mot söndagen i Baku, Azerbajdzjan. Forskardoktor Karoliina Hurri från Utrikespolitiska institutet och Arktiska centret vid Lapplands universitet deltog i förhandlingarna, som har karaktäriserats som svåra och kaotiska.
Varför blev förhandlingarna så besvärliga?
– Konferensen skulle ta ställning till svåra frågor som finansiering av klimatåtgärder och avvecklandet av fossila bränslen. Det fanns en motsättning mellan utvecklade och utvecklingsländer och en del av de deltagande länderna, som östater och Indien, upplevde inte att värdlandet hörde dem jämlikt. Dessutom påverkade den geopolitiska situationen förhandlingarna, bland annat den oro många länder känner för att valet av Trump radikalt ska minska på USA:s andel av klimatfinansieringen, säger Karoliina Hurri.
Vilka var de viktigaste målen som nåddes i Baku?
– Det viktigaste målet med konferensen var att komma överens om den framtida finansieringen av klimatåtgärder i utvecklingsländer.
Fram till nu har utvecklade länder finansierat utvecklingsländer med hundra miljarder dollar årligen för att utvecklingsländerna ska ha råd att förebygga och motarbeta klimatförändringens effekter.
– Från och med år 2025 höjs summan till 300 miljarder dollar per år. Även om många utvecklingsländer anser att summan är otillräcklig är det av stor betydelse att länderna kunde enas om den. Vi var verkligen nära en situation där länderna inte skulle ha enats om ett gemensamt mål.
Den konkreta målsättningen hur fossila bränslen ska avvecklas sköts fram till följande toppmöte.
Dessutom kom länderna överens om en ambitiösare, men icke-bindande målsättning där olika typer av finansiärer strävar till att öka finansieringen av klimatåtgärder i utvecklingsländer till 1300 miljarder dollar per år.
– Genom de här målsättningarna kommer också frivilliga insatser från utvecklingsländer som Kina att räknas med i finansieringen. Kina har redan finansierat klimatåtgärder i utvecklingsländer med betydande summor.
Forskaren Karoliina Hurri hoppas på ambitiösare klimatmål inför COP 30. Foto: Veikko Somerpuro
En ytterligare framgång i Baku var att de deltagande länderna kom överens om spelreglerna för en internationell kolkreditmarknad.
Vad uppnådde man inte?
– I fjol, på mötet i Dubai, kom länderna överens om att ge upp användningen av fossila bränslen. På mötet i Baku kunde deltagarna inte enas om formuleringar gällande hur den här frågan skulle främjas. Det här är oroväckande, det skulle inte finnas tid för mellanår när det gäller begränsningar av utsläpp och det skulle vara ytterst viktigt att stater skulle göra sig av med stöd för fossila bränslen
En överenskommelse om den konkreta målsättningen hur fossila bränslen ska avvecklas sköts alltså fram till följande toppmöte som hålls i Brasilien hösten 2025. På COP 30 i Brasilien ska de deltagande länderna presentera konkreta planer de är beredda att förbinda sig till för att uppnå klimatmålen och motverka klimatförändringen.
– De här förbindelserna kommer att definiera den framtida utvecklingen i kampen mot klimatförändringen, säger Karoliina Hurri.
