Finland är ett av de länder i världen som värms upp snabbast till följd av klimatförändringen. Sommarens rekordvärmebölja är ett av symptomen. Annat vi kan vänta oss är mildare vintrar som kan ha stora konsekvenser för ekosystemen.
I takt med klimatförändringen värms världen. Men inte lika mycket överallt. Europa är den kontinent som värms snabbast, med cirka 0,53 grader per årtionde sedan mitten av 1990-talet, mer än dubbelt det globala genomsnittet. Finland är ett av länderna i toppen. 2022 konstaterades att Finland var det land som värmdes snabbast i världen, men nu ligger Finland på 13:nde plats.
– De topp 15-länderna är väldigt nära varandra. Det är svårt att bedöma vilket land som faktiskt värms snabbast för det beror på vilka tidsperioder och vilka uppsättningar av data man använder, säger Mika Rantanen, forskare på Finlands meteorologiska institut.
Finland påverkas alltså i högsta grad av klimatförändringen.
– Vi är absolut inte i någon bubbla. Klimatförändringen påverkar redan vädermönster och temperatur. Det för inte med sig nya väderfenomen, men det gör det som finns mer intensivt.
Han tar som exempel sommarens rekordvärmebölja, där man uppmätte över 30 grader i mer än 20 dagar. Det är den längsta perioden i Finland med över 30 grader sedan 1961.
– Det skulle ändå varit en värmebölja den här sommaren, men den blev längre och varmare på grund av klimatförändringen.
De senaste åren har vi sett rekordtemperatur efter rekordtemperatur, både globalt och nationellt.
– Det går 10 värmerekord på ett köldrekord idag i Finland.
Annat man kan förvänta sig i klimatkrisens spår på våra breddgrader är förändrade vintrar.
– Det kommer vara den mest dramatiska förändringen. Vi vet att snötäcket redan minskat i de södra delarna och det blir väldigt kritiskt om det bara är ett par grader varmare. Då kommer nederbörden som regn istället för snö. Längre in i framtiden kommer det också påverka de nordliga delarna.
Det i sin tur har konsekvenser för naturliv.
– Om allt regn åker direkt till floder och havet så påverkar det exempelvis algblomningarna. Om du inte har frost och frusen mark så blir också träd mer känsliga för stormar. Frosten förankrar träden till marken.
En annan följd av varmare klimat är smältande glaciärer som i sin tur höjer havsvattennivåerna.
– Finland har tur som också har landhöjningen, som är starkast i Bottniska havet. Men i Helsingfors exempelvis kommer inte effekten vara många årtionden.
Han säger att man kan vänta sig 25 centimeter höjda vattennivåer runt Helsingfors i slutet av århundradet – och det är i ett mellanscenario.
– I de värsta scenarierna kommer det att vara mycket mer än så.
Det påverkar också översvämningar relaterade till stormar.
– Då kan man få upp till 100 centimeter och stormfloder.
Rantanen säger att man på Meteorologiska institutet idag sätter mycket forskning på klimatförändringens effekter.
– Nästan alla forskningsprojekt handlar om det. Vi vet basfakta, men det finns mycket osäkerheter.
Man sätter också mycket tid och pengar på att utveckla regionala modeller.
– Till exempel de starka sommarregnen kan vara väldigt lokala. Det kan man inte räkna ut med globala modeller. Men klimatmodeller kräver superdatorer och de är inte billiga.
Därför värms Europa upp snabbare
- Förändrade vädermönster: Förändringar i atmosfärens cirkulation gynnar mer frekventa och intensivare sommarvärmeböljor i Europa.
- Minskade luftföroreningar: Tidigare hade aerosolutsläpp i Europa effekten att minska mängden solstrålning som når ytan. Sedan 1980-talet har strängare regelverk för luftkvaliteten minskat dessa utsläpp i hela Europa. Som ett resultat når mer solstrålning ytan, och molntäcket minskar också, vilket båda bidrar till snabbare regional uppvärmning.
- Geografi: Delar av Europa sträcker sig in i Arktis – den snabbast uppvärmda regionen på jorden.
