Omkring 60 procent av finländarna köpte under 2022 begagnade varor, enligt en ny undersökning från Finsk Handel. I en internationell jämförelse ligger Finland på tredje plats efter Storbritannien och Schweiz, tätt följd av USA och Indien.
Värdet på den så kallade cirkulära handeln uppgick till cirka 895 miljoner euro. En femtedel utgjordes av traditionell försäljning på loppmarknader och butiker och nätbutikers försäljning stod för en annan femtdel. Näthandeln mellan konsumenter utgjorde 60 procent av den totala cirkulära handeln.
– Majoriteten av den cirkulära handeln är second hand-inköp, men en växande andel är butikers och nätbutikers outlet- eller sekundärförsäljning, där produkterna som säljs – till exempel något defekta eller osålda – annars skulle behöva kasseras, förklarar chefsekonom Jaana Kurjenoja vid Finska Handel.
Näthandeln mellan konsumenter har nästan fördubblats sedan 2015 då Finsk Handel senast undersökte saken i samarbete med Tammerfors universitet. Då var hemelektronik den största produktkategorin. Nu har mode seglat upp som den största produktkategorin inom näthandel mellan konsumenter. Mode har vuxit med 144 procent på åtta år.
Det är främst möjligheten att spara pengar som får konsumenter att göra inköp av andra konsumenter. Omkring 80 procent uppger att de gjort förmånliga och prisvärda inköp inom näthandeln med andra konsumenter. För säljarna är möjligheten att tjäna pengar inte det viktigaste. I stället är det behovet att bli av med onödiga produkter som lyfts fram.
– De flesta av försäljarna kände dock att de gynnades ekonomiskt. Således stöder den ekonomiska fördelen naturligtvis försäljningsbeslutet, snarare än att varan bara skulle doneras eller föras till återvinning. Framtida ekonomiska fördelar kan uppmuntra till inköp av hållbara produkter som nya, förmodar Kurjenoja.
Bild: Omkring en femtedel av handeln med second hand-produkter sker på loppmarknader och butiker. På bilden Knektbro återanvändningscentral i Esbo. Foto. Magnus Östman.
