EU:s miljöråd godkände i veckan en förordning som är den första i sitt slag: restaurering av natur. Med hjälp av förordningen vill man restaurera minst 20 procent av unionens skadade land- och vattenområden innan 2030. På så vis vill man bland annat stoppa förlusten av biodiversitet. Finland röstade dock emot – av kostnadsskäl.
”För Finland leder förordningen till kostnader som relativt sett är större än för de övriga medlemsstaterna.” Det konstaterar jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet i ett gemensamt pressmeddelande efter den historiska röstningen.
På måndagen röstade EU:s miljöråd om en ny lag som förbinder medlemsländerna att åtgärda naturområden som bedöms vara i dåligt skick. Åtminstone 20 procent ska vara restaurerade innan 2030 och minst 90 procent innan 2050.
Inom ramen för förordningen måste medlemsländerna även införa åtgärder för att förbättra läget för pollinatörer. Man hoppas på unionsnivå ha planterat minst tre miljarder nya träd innan 2030 och förbättra flödet i åtminstone 25 000 kilometer av floder. Den nya lagstiftningen är ett led i EU:s strategi för biologisk mångfald som är en del av den gröna given.
”Jag är nöjd med denna positiva omröstning om lagen om återställande av naturen, som överenskommits mellan Europaparlamentet och rådet för nästan ett år sedan. Det är resultatet av hårt arbete, som har lönat sig. Det finns ingen tid för en paus i att skydda vår miljö. Det är vår plikt att svara på den akuta situationen med kollapsen av biologisk mångfald i Europa”, sade Alain Maron, belgisk minister för klimat, miljö, energi och deltagande demokrati, i ett uttalande efter rådets beslut.
I Finland är tongångarna dock andra. Finland röstade emot förordningen för att man ansåg att det skulle bli oproportionerligt dyrt att vidta åtgärderna.
”Vid förhandlingarna har Finland strävat efter att påverka i synnerhet de punkter där man kan minska de kostnader som genomförandet medför för oss. Finland har förespråkat bättre beaktande av medlemsstaternas olika förhållanden och större flexibilitet i genomförandet”, skriver jord- och skogsbruksministeriet.
Även i andra länder har beslutet skapat upprörda känslor. I Österrike hotas klimatministern Leonore Gewessler med rättsliga åtgärder då hon i sista stund svängde och röstade för förordningen. På sociala medie-plattformen X skriver Gewessler så här efter beslutet.
”Mitt samvete säger mig otvetydigt [att] när framtida generationers hälsosamma och lyckliga liv står på spel, behövs modiga beslut.”
Förordningen träder så småningom i kraft och det innebär att medlemsstaterna inom två år ska göra upp nationella restaureringsplaner.
”Nu börjar vi söka sådana metoder för att genomföra förordningen som med tanke på finländska förhållanden är så kostnadseffektiva som möjligt och som så väl som möjligt går att samordna med våra näringar. Trots att förordningen om restaurering av natur nu är klart mer genomförbar för Finland jämfört med de tidigare versionerna kunde vi fortfarande inte stödja slutresultatet, eftersom det skulle ha funnits möjligheter till en rättvisare kostnadsfördelning. I diskussionen fanns dock ett brett stöd för behovet av att jämka kostnaderna och agera rättvist, så detta ska synas i genomförandet”, säger miljö- och klimatminister Kai Mykkänen i ett pressmeddelande.
