Cyanobakterier bra näring för blåmusslor och kräftdjur

av | 29.05.23

Blåmusslan äter cyanobakterier.

Näringskedjorna i Östersjön påverkas i stor utsträckning av att cyanobakterierna breder ut sig. Det visar en ny studie som Stockholms universitet har publicerat.  

Förekomsten av cyanobakterier – eller blågröna alger – blir allt vanligare i hela världen på grund av klimatförändringen. På grund av uppvärmningen av klimatet har cyanobakterier även börjat sprida sig i de norra delarna av Östersjön. 

Fler studier tyder på att många ryggradslösa djur kan dra nytta av cyanobakterier eftersom de kan uppta kväve från cyanobakteriernas blomningar. Analyser av bottendjurens tarminnehåll avslöjar likaså att djuren konsumerar cyanobakterier. 

Till exempel blåmusslan och kräftdjuret vitmärla konsumerar cyanobakterier. Vitmärlor spelar en viktig roll i ekosystemet dels för att de livnär sig på cyanobakterier och dels för att de även fungerar som föda åt olika fiskarter.  Vitmärlor lever nergrävda i mjuka havsbottnar och uppfyller därmed även en viktig uppgift då de syresätter sedimentet med sitt grävande.  

Trots att bottenlevande djur och djurplankton konsumerar cyanobakterier så föredrar bottendjuren kiselalger. Det som skiljer cyanobakterier från till exempel kiselalger och encelliga dinoflagellater, är att de förra är näringsfattigare. Dessutom saknar cyanobakterierna viktiga fettsyror. På sommaren byts de näringsrika algerna ut mot cyanobakterier, men den här förändringen torde inte påverka de bottenlevande djuren negativt.

Cyanobakterier spelar även en stor roll i näringskedjan då de fungerar som föda för upp till 70 procent av alla djurplankton i Östersjön. Djurplanktonen fungerar i sin tur som föda för fiskar och därmed är cyanobakterier en viktig faktor för fiskbestånden, skriver Stockholms universitet. 

Cyanobakterierna har trots sina positiva effekter också negativa konsekvenser.  Cyanobakterier bidrar till övergödningen genom att binda kväve till växterna vilket i sin tur leder till en ökning av organiskt material som faller ner till havsbottnen. Detta leder i sin tur till att syrefria bottnar blir allt vanligare, vilket påverkar bottenlevande djur och fiskar negativt. 

Foto: Blåmusslan äter cyanobakterier / Darkone / Wikimedia Commons

Läs mer om:

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

”En miljard nya träd” – Ambitiös dansk natursatsning med stora miljöfrågetecken

”En miljard nya träd” – Ambitiös dansk natursatsning med stora miljöfrågetecken

Bakslag för klimatpolitiken när Trump tillträder som president 

Bakslag för klimatpolitiken när Trump tillträder som president 

THL: Pälsdjurnäringen utgör en pandemirisk

THL: Pälsdjurnäringen utgör en pandemirisk