Det råder fortfarande stora brister i forskningen om mikroplasternas inverkan på miljö och hälsa, skriver Finlands miljöcentral och Institutet för hälsa och välfärd i en ny gemensam studie.
”Effekterna av exponering för mikroplast på vår hälsa är ännu inte kända, och man vet inte vilken koncentration som är skadlig. Aktuell kunskap tyder på att hälsoriskerna är mycket små vid nuvarande exponeringsnivåer. Om mängden mikroplaster i miljön ökar och exponeringen ökar kan situationen förändras”, säger specialforskare Merja Korkalainen på Institutet för hälsa och välfärd.
Människor utsätts dagligen för mikroplast genom mat, dryck och andning. De minsta mikroplasterna absorberas i blodomloppet och transporteras in i kroppen. Mikroplast har hittats i moderkakor, lungor och blod.
Studier på försöksdjur och cellmodeller har visat att höga koncentrationer av mikroplaster kan orsaka kronisk inflammation, oxidativ stress och cytotoxicitet. Det är ändå oklart hur dessa studier kan tillämpas i forskningen av mikroplasternas inverkan på människors hälsa.
De viktigaste enskilda källorna till utsläppen av mikroplaster i Finland har en koppling till vägtrafiken, konstgräsplaner, byggnadssektorn, avloppsvattnet och slamhantering. De luftburna utsläppen av mikroplaster har inte utretts på ett heltäckande sätt, uppger Finlands miljöcentral.
I vattenmiljön har så kallade spökgarn och andra kvarlämnade fiskeredskap visat sig vara särskilt skadliga för olika vattenlevande organismer och fåglar.
Den nya studien understryker att det finns ont om forskning som skulle ha utrett plasternas inverkan på organismer som lever i landbaserade miljöer.
Forskningsprojektet har finansierats av Miljöministeriet som för närvarande bereder en färdplan för hanteringen av plaster.
