Donald Trump tar för andra gången över som USA:s president i januari nästa år. Vad betyder det här för landets miljö- och klimatpolitik? Finlands Natur har frågat en miljövetare och en USA-expert.
Martina Angela Caretta forskar om samspelet mellan människa och miljö med särskilt fokus på anpassning till och begränsning av klimatförändringar vid Lunds universitet.
Hon har bedrivit forskning i Appalacherna i USA och bodde då fem år i landet. Enligt Caretta har även demokraterna backat upp den fossila energiindustrin. Hon lyfter bland annat upp demokraternas syn på hydraulisk spräckning som används för att utvinna naturgas från fossil oljeskiffer.
Det är en omdebatterad fråga i landet och blev också en av få punkter som republikanernas kandidat Donald Trump och demokraternas Kamala Harris tyckte lika om i höstens presidentval – ingendera ville att industrin ska upphöra.
– När Kamala kandiderade förra omgången så påstod hon att hon var emot hydraulisk spräckning på grund av miljökonsekvenserna. Men sen var hon tvungen att vinna över väljare och ändrade åsikt.
Caretta säger att demokraterna överlag är ganska konservativa när det kommer till miljö- och klimatfrågor.
– I alla fall om man jämför med Europa. Men självklart har Biden haft en stor positiv inverkan med sitt klimatinitiativ Inflation Reduction Act, där man hjälper den förnybara sektorn. Men samtidigt har man inte stoppat stödet till andra energikällor.
Även om demokraternas miljö- och klimatpolitik inte alltid varit den den mest stringenta, så innebär Trump-presidentskapet en nedväxling av stora mått.
Trump har lovat att dra USA ur Parisavtalet igen och han kommer sätta sina planer i verket mycket snabbare denna gång.
– Mycket av det amerikanska arbetet för att motverka klimatförändringen bär en väldigt klar och tydlig demokratisk stämpel. Trump har visat att om det är något han är ute efter så är det att rasera demokraternas tidigare vinster, säger historikern och USA-forskaren Oscar Winberg vid Åbo universitet.
Trump har lovat att exempelvis dra USA ur Parisavtalet, igen, och han kommer sätta sina planer i verket mycket snabbare denna gång vid makten, tror Winberg.
– Det man talade om första gången Trump var president var att det fanns vuxna i rummet, men han har gjort klart att han inte vill ha det nu. Det finns inga krockkuddar eller säkerhetsbälten, säger Winberg.
USA är världens största ekonomi och står för de näst största utsläppen av klimatgaser. Landets hållning i klimatfrågor är alltså av stor internationell betydelse.
– USA är en jätteviktig aktör. Landet kan fördröja hur mycket vi kommer att minska utsläppen, säger Caretta.
– Trump förnekar klimatförändringen, säger Winberg som också belyser det starkt negativa symbolvärdet det har.
– Det hotar att undergräva stödet för klimatinitiativ i ett globalt perspektiv.
Forskaren Oscar Winberg vid Åbo universitet befarar att Donald Trump kommer att driva igenom en lång rad reformer som utökar USA:s klimatutsläpp. Foto: Åbo universitet
Donald Trump har pratat om amerikansk energidominans, med fokus på fossila bränslen och har blivit känd för citatet ”drill, baby, drill” (borra, baby, borra). Han vill också avveckla tuff miljöreglering och minska anslagen till den nationella miljömyndighet, The Environmental Protection Agency (EPA).
Oscar Winberg, hur mycket ska man tro på det Trump säger? Tror du att han kommer fullfölja allt det han sagt i valkampanjen?
– Löftena man ger i en valkampanj är inte nödvändigtvis sånt man kan fullfölja, inte ens i USA är presidenten kung, det finns lagstiftande organ och domstolar. Men man ska absolut utgå ifrån att Donald Trump har talat om de frågor som är viktiga för honom och det han tänker driva som president.
Trump har i veckan nominerat Lee Zeldin, en tidigare New York kongressman, att leda den nationella miljömyndigheten.
– Det låter inte positivt. I princip har Zeldin bara varit kompis med Trump och aldrig sagt nej till honom. Trump har sagt att de vill minska alla möjliga miljöregelverk så att gas-, olje- och bilindustrin kan utvecklas vidare, säger Caretta.
Hon poängterar ändå att det inte ligger i linje med vart landet är på väg.
– Det är en ganska starkt konservativ och gammaldags vinkel att stöda den här typen av industri. Det man ser mest tillväxt i framtiden är inom det förnybara, trots en stark lobbysektor för fossila bränslen.
Det är också något som Winberg lyfter som en positiv motkraft; företagen som redan börjat investera i grön teknik.
– Den bollen är redan i rullning. Sedan har också delstaterna en betydande makt. Många av de största delstaterna, som Kalifornien och Illinois, leds av demokratiska guvernörer. Tillsammans blir de en ganska betydande aktör.
– Jag kan också tänka mig att de som varit aktiva i klimatfrågan och sitter på olika statsposter ökar sina ambitioner att minska sina utsläpp. En av de största politiska grupperna som deltar i COP-mötet är borgmästare, säger Caretta.
För dig som bott i landet, blev den första Trump-eran så dålig för miljön och klimatet som man då förutspådde?
– Jo, man hinner göra ganska stor skada på fyra år. Han tog bort starka regelverk om vattenkvalitet och begränsningar för industrin. Ur en vattenföroreningssynpunkt var hans första vända på presidentposten väldigt problematisk faktiskt.
Oscar Winberg, hur tror du att Trump kommer skilja sig i sitt presidentskap nu från förra gången?
– Han är självständig. När han senast vann tydde allt på att han inte var förberedd, därför måste han kraftigt förlita sig på etablissemanget. Nu står han på egna ben och har allierade som förberett den här övergången, han visar det väldigt tydligt med sina utnämningar.
