Ett tjugotal vätgasprojekt är under planering på olika håll i Finland. Nya beräkningar vid Aalto-universitetet visar att vätgasen kan reducera Finlands klimatutsläpp med upp till 10–20 procent.
– Det är välkommet att så många vätgasprojekt planeras i Finland just nu. Det centrala är hur tekniken kommer att tillämpas. Om den förnybara vätgasen produceras och används i anslutning till anläggningar inom processindustrin kan det ge betydande utsläppsreduktioner, säger professor Peter Lund vid Aalto-universitetet.
Lund har forskat i frågor som berör vätgas sedan 1987. I dag är han en av landets mest efterfrågade energi-experter.
Enligt Lund har det relativt låga priset på el i Finland en stor inverkan då utländska investerare inom vätgasbranschen överväger att etablera sig. En annan konkurrensfördel är Finlands välutvecklade infrastruktur liksom tillgången på lokal expertis och know how.
– Tack vare den massiva utbyggnaden av vindkraft och tillgången på förnybar överskottsenergi i Finland går det att hålla de rörliga kostnaderna på en rimlig nivå när så kallad grön vätgas produceras, säger Lund.
Peter Lund välkomnar fler vätgasprojekt i Finland.
Foto: Aalto universitetet
Investeringarna i vätgasanläggningar är på uppgång också i en global kontext.
– Till exempel USA subventionerar för närvarande utbyggnaden av grön vätgasproduktion för att minska sitt beroende av fossila energikällor.
Med grön vätgasproduktion avses sådan framställning som förlitar sig på förnybar energi såsom vindkraft eller solenergi.
EU har ställt som mål att producera 10 miljoner ton förnybar vätgas före 2030, uppger EU-kommissionen. Importen ska likaså uppgå till 10 miljoner ton. EU:s strategi siktar bland annat på att utöka framställningen av ammoniak och vätgas för transportsektorn och den energislukande processindustrin.
– Det har skett stora framsteg i den politiska viljan att satsa på vätgasen de senaste två åren. Det pågår en global kapplöpning i utbyggnaden av vätgasanläggningar. De gäller att hävda sig i den konkurrensen, säger Lund.
Varför är det så få finländska bolag som investerar i vätgasanläggningar just nu?
– Det rör sig om stora projekt och dyra investeringar som är förknippade med risker. Finland är ett kapitalfattigt land och det saknas inhemsk kapacitet att bära dessa risker. Därför ser vi en anstormning av utländska aktörer som etablerar sig i Finland.
En av de bakomliggande orsakerna till vätgasens globala framväxt är enligt Lund stormakternas tilltagande intresse för framställningen av syntetiska bränslen. Det pågående kriget i Ukraina och den efterföljande energi-krisen har aktualiserat behovet av lokalt producerad energi som bryter beroendet av rysk olja och gas.
– Den kraftfulla utbyggnaden av vindkraften aktualiserar frågan vad vi gör då det inte blåser. Vätgasen kan lösa en del av problemet. Då det finns ett överskott på vindenergi kan man använda den till att framställa vätgas. Vätgasen och syntetiska bränslen framställda av väte kan i sin tur lagras och användas när vinden står stilla.
En bil i Kalifornien tankas med vätgas samtidigt som vätgasstationen får påfyllning från en tankbil. Foto Wikimedia Commons
Lund anser att det finns stora miljövinster att hämta då vätgasproduktionen trappas upp och kommer i gång på allvar.
– Finland kan med hjälp av vätgasen minska på sina koldioxidutsläpp med upp till 10–20 procent på lång sikt, säger han.
I klartext handlar det alltså om en reduktionspotential på 4,6–9,2 miljoner ton av koldioxid. Det här förutsätter ändå att landets största industriella anläggningar uppgraderar sina kemiska processer och effektiverar användningen av spillvärme samtidigt som man ersätter fossilt bränsle med vätgas.
Det gäller alltså att satsa krutet på de största utsläppskällorna. Lund nämner stålverket i Brahestad, Nestes industriella anläggningar i Sköldvik och Helens värmekraftverk i Helsingfors som tillsammans står för cirka 17 procent av Finlands totala koldioxidutsläpp. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter uppgick Finlands totala koldioxidutsläpp till 45,8 miljoner ton i fjol.
– Om den industriella omvandlingen sköts smidigt kunde vi mångfaldiga dagens produktion av vätgas. Finland kunde även bli en viktig exportör av vätgas för den centraleuropeiska marknaden.
Statliga utredningar visar att Finland kunde stå för en tiondel av den centraleuropeiska efterfrågan på vätgas 2030.
– Då vi bedömer klimatnyttan med vätgasen måste vi komma ihåg att vi ofta fokuserar alltför mycket på produktionen av varor och tjänster. Ungefär en tredjedel av alla klimatutsläpp är konsumtionsbaserade.
Av samma anledning finns det skäl att granska olika möjligheter att tillverka ammoniak och gödsel liksom syntetiska bränslen såsom metanol och metan med hjälp av vätgas, understryker han. Det finns också en potential att utöka användningen av vätgasbaserade bränsleceller i den tunga fordonstrafiken.
– Det är viktigt att vi inte missar den globala kapplöpningen. Det är en stor industriell revolution på gång. Om vi inte hoppar på det här tåget kan det stå oss dyrt, säger Peter Lund.
Översta bilden: Vätgasförråd vid Nasas Kennedy rymdcenter i Florida. Foto Wikimedia Commons / Nasa
