Urban växtlighet lättar på hettan i städer, men grönskan fördelas ojämnt

av | 29 maj 2024

En ny studie visar att den urbana växtligheten och dess nedkylande effekter fördelas ojämnt i europeiska städer.

Parker är ett effektivt sätt att lätta på värmen i stadsmiljöer. Foto: Wikimedia Commons / Daderot

En ny studie från Helsingfors universitet visar att den urbana växtligheten och dess nedkylande effekter fördelas ojämnt i europeiska städer. Allra minst nedkylande växtlighet finns i områden där invånarna har lägst socioekonomisk status, även i Helsingfors.

I studien, som har publicerats i tidskriften Nature Cities granskar forskare hur de nedkylande effekterna av grönområden fördelas på olika stadsområden i 14 europeiska storstäder, inklusive Helsingfors och Stockholm.

Mer än hälften av befolkningen i Helsingfors bor i områden där växtligheten har den mest effektiva nedkylande effekten, enligt undersökningen. Men effekten är mindre i områden med låg inkomstnivå jämfört med områden med högre inkomstnivå. Sambandet mellan inkomstnivå och kylningseffekt är dock i genomsnitt svagare i Helsingfors än i de andra städerna i undersökningen.

Stadsområden värms lätt upp eftersom den tätt byggda miljön effektivt behåller värme. Grönområden, såsom trädgrupper och parker, lindrar däremot värmen eftersom de erbjuder skugga och kyler genom avdunstning.

Enligt undersökningen utsätts invånarna i tätbebyggda och ofta nedgångna områden mest för de negativa effekterna av höga temperaturer, eftersom dessa områden har mindre växtlighet. Invånarna i dessa områden är ofta låginkomsttagare eller arbetslösa och bor i hyresbostäder. Dessutom är de ofta av invandrarbakgrund.

Invånare med en högre socioekonomisk ställning, såsom höginkomsttagare och bostadsägare, får enligt undersökningen bättre avkylning från stadens grönområden än genomsnittet.

Värmestress, alltså den belastning som hetta orsakar för kroppen, är den vanligaste klimatrelaterade orsaken till förtida dödsfall i Europa. Kraftiga värmeböljor förväntas öka och bli längre i framtiden, även i europeiska städer. Enligt forskarna i studien bör man beakta värmeböljor mer i stadsplaneringen.

Med hjälp av platsbaserade modellsimuleringar beräknade forskare ett eget kylningsindex (GCoS). Variationerna i kylningsindexet jämfördes med socioekonomiska variabler hämtade från befolkningsregister, såsom hushållsinkomst, sysselsättningsstatus, boendeform och  invandrarbakgrund.

Läs mer om:

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

Finska loppisar säger nej till ultrasnabbt mode

Finska loppisar säger nej till ultrasnabbt mode

Rebellmammorna aktiverar föräldrar som oroar sig för klimatet

Rebellmammorna aktiverar föräldrar som oroar sig för klimatet

Så kan AI hjälpa till att uppnå de globala hållbarhetsmålen

Så kan AI hjälpa till att uppnå de globala hållbarhetsmålen