Den blå ekonomin genomlever ett uppsving just nu. Företaget A’Pelago i Pargas har bildat ett nav av entreprenörer och forskare som vill hela Östersjön och göra business på naturens villkor.
– Nu jävlar räddar vi Skärgårdshavet tillsammans, säger företagsledaren Patrik Anckar till publiken och river ner applåder.
Anckar svingar högra handen i luften och pekar uppfordrande på åskådarna likt en rappare. Vi befinner oss på Viking Lines nyaste fartyg Grace i Åbolands skärgård. Ett åttiotal miljösinnade entreprenörer deltar i en kryssning som kretsar kring hållbara affärsmodeller.
Målet med nätverksbygget är solklart. Affärsverksamheten ska gynna Östersjöns ekologiska tillstånd. Patrik Anckar och entreprenören Timo Ketonen hör till evenemangets frontfigurer. Kryssningen går under namnet Blue Connect Cruise.
– Vi kombinerar aktivism med business. Vårt företag A’Pelago hjälper uppstartsbolag att skala upp sin verksamhet via vårt acceleratorsprogram som stöder företagens tillväxt i blå ekonomi, säger Timo Ketonen, placerare och vd för investeringsbolaget Aboa Advest.
Blå ekonomi bygger på tanken att företagen satsar på en hållbar användning av marina resurser som förbättrar havets tillstånd. Förenta nationernas definition av blå ekonomi tar därtill upp vikten av att skapa ekonomisk tillväxt och förbättrad sysselsättning. Enligt FN omsätter den globala blå ekonomin mellan 3 och 6 biljoner dollar per år.
– Den blå ekonomin präglas av en mycket stark tillväxt. Värdet på den europeiska marknaden för blå ekonomi uppgår till minst 620 miljarder euro. Jag ser stor potential i den här sektorn också i Östersjöregionen, säger Ketonen.
A’Pelago investerar inte kapital i uppstartsbolagen. Hela verksamheten är i stället uppbyggd kring medlemsavgifter som i gengäld erbjuder mentorskap, fortbildning, produktutveckling och nätverksbygge. Just nu ingår 14 företag i A’Pelagos acceleratorprogram. Ett av dessa företag är Nemo Seafarms som har premierats med Ålandsbankens Östersjöpris. Nemo Seafarms jobbar med förnybar energi och åtgärder som ökar biodiversiteten och motverkar övergödningen i Östersjön.
– Vi vill främja innovationer och affärslösningar som återställer och levandegör havsregioner såsom Åbolands skärgård, säger Ketonen.
Som ett led i Ketonens storsatsning på blå ekonomi har hans investeringsbolag Aboa Advest donerat 200 000 euro till Åbo Akademi för att främja universitetets forskning i marinbiologi. I januari gick Aboa Advest ut med nyheten att bolaget grundar ett nytt center för blå ekonomi i campusbyggnaden Astra, som ska öppnas i höst. Det nya centret ska fungera som ett nav för investeringar i projekt som främjar blåtonade affärer.
Vem kvalificerar då för A’Pelagos nätverk och acceleratorprogram? Vi låter frågan gå till Patrik Anckar.
– För att kunna vara med i vårt nätverk måste man ha en målsättning att satsa på seriös tillväxt och att man vill göra något gott för havet, säger han.
Patrik Anckar har i likhet med Timo Ketonen multipla roller. Han driver flera bolag, anlitas ofta som konsult och jobbar som styrelseproffs vid sidan av sin tjänst som arbetslivsprofessor vid Åbo universitet. Mångsyssleriet har också påverkat hans syn på vikten av att bygga nätverk.
– Små uppstartsbolag kan sitta inne med mycket bra produkter och innovationer, men de saknar ofta kapital för att ta nästa steg. Där kan vi hjälpa genom att sammanföra dem med affärsänglar och riskkapitalister.
A’Pelagos första konsekvensanalys, som publicerades i mars, uppvisar än så länge inga utsläppsreduktioner av vare sig fosfor, kväve eller koldioxid, men Anckar bedyrar att de reduktionerna är på kommande då företagen skalar upp sin verksamhet.
– Vi samarbetar med marinbiologisk expertis vid Åbo Akademi som analyserar utfallet av alla utsläppsreduktioner.
Ni har tills vidare inga projekt som skulle åtgärda avrinningen av fosfor och kväve till Skärgårdshavet. Varför?
– Det stämmer att den typen av investeringar saknas i nätverket än så länge. Vårt fokus har varit inställt på det som försiggår ute på havet, men med tiden får vi säkert se andra investeringar som motverkar övergödningen och bromsar avrinningen i regionen. Vi samarbetar redan med ett företag som investerar i hanteringen av bioavfall.
Varför sätter du tid och pengar på allt det här?
– Jag har tillbringat hela mitt liv i Åbolands skärgård och har sett med egna ögon hur Skärgårdshavets tillstånd har försämrats. Då mina barnbarn frågar om de får simma bland de blågröna algerna är det dags att agera. Företagsvärlden måste också dra sitt strå till stacken för att rädda Östersjön, säger Anckar.
