Om snödjupet bara tillåter är skidning i terrängen utanför motionsspårens breda gator ett utmärkt sätt att utforska vinternaturen.
Packa ryggsäcken, på med pjäxorna och spänn fast skidorna. Sen ut i snötyngd skog, över åkrar och ängar och fram till forsen i ån där strömstaren håller till. På den frusna och snötäckta myren tar du dig fram med lätthet med skidor, till och med smala skatingskidor fungerar utmärkt om det är skarföre. Annat är det under sommarhalvåret då gungflyen är förrädiska och myggor och bromsar går till attack.
På sjöar och i skärgården är det lätt att nå ut till holmar och skär då snön täcker isen och ger bra fäste för skidorna. Men håll koll på isens tjocklek och ha alltid isdubbarna hängande på bröstet – en uppmaning som inte kan upprepas för ofta.
Vinternaturen kan bjuda på mer liv och rörelse än man anar, om man bara är uppmärksam. Vid vassruggar lönar det sig att stanna och lyssna – ofta hörs blåmesens diskreta hackande efter insekter och med lite tur skäggmesen skarpa ”tjing”.
I skogen och ute på myren brakar det plötsligt till i snön framför dig och några orrar flyger upp ur sin snölega. Ofta ser man dem sedan sittande uppe i björkar där de äter av bladknopparna.
På tal om knoppar; det går att botanisera lite senare på vintern då lövträdens och buskarnas bladknoppar utvecklas och berättar om vilket trädslag eller buske det är frågan om. Mer om knopparna i Finlands Natur nr 1/2014.
Växternas vinterståndare, det vill säga torra stjälkar och blomställningar som står upp ur snön, går också att artbestämma. Det kan vara lite utman-ande att försöka föreställa sig hur växten såg ut då den blommande och komma på vilken art det är. God hjälp får man till exempel av Ari-Pekka Huhtas bok Talventörröttäjät (Vastapaino 2015).
Snöns yta är ett veritabelt arkiv över alla de vinternaturens invånare som rört sig där efter senaste snöfall. Lär du sig att känna igen spåren inser du att allt från näbbmöss till rävar och älgar håller dig sällskap någonstans i närheten under skidturen.
Om det bara finns tillräckligt med snö är det ett utmärkt alternativ att hålla sig till sin hembygd och utforska dess natur på skidor, gärna breda skogsskidor. För den som vill vidga sina vyer ger vi här intill några exempel på områden i Svenskfinland där det är speciellt givande att röra sig med skidor i större sammanhängande skogsområden. Och för den som lockas av nordlig vildmark rekommenderar vi Lappland.
Jan Åström, medlem i Natur och Miljös styrelse, är sedan länge ivrig skidåkare och älskar turer utanför alla uppdragna spår. Till hans favoritområden hör österbottniska myrar, speciellt då skaren håller på vårvintern.
– Då kan man åka tiotals kilometer i den öppna terrängen, säger Åström.
Han rekommenderar åtminstone följande myrar:
1. Kauhaneva-Pohjankangas nationalpark, Kauhava, Karvia
2. Sanemossen i Pörtom, Närpes
3. Paljakmossen, Vörå-Oravais
4. Mesmossen & Svartholmsmossen, Nykarleby
5. Stormossen m.fl i Esse, Kronoby
6. De många myrarna mellan Karleby, Toholampi och Kaustby (chans att se vargspår)
7. Pilvineva, Vetil (chans att se kungsörn)
I södra Finland går det utmärkt att åka långa sträckor på myrmark i bland annat följande nationalparker:
8. Kurjenrahka, Åbo m.fl.
9. Tykö, fi. Teijo, Salo
10. Torronsuo, Tammela
11. Valkmusa, Pyttis
För den som gärna håller sig inne i skogen under sin skidtur kan rekommenderas:
12. Noux nationalpark (Esbo), rutten Vällskogs Långträsk, Kattila, Vääräjärvi, Urja (storslagna landskap med branta klippstup)
Ute i skärgården är möjligheterna till långa dagsturer på isen oändliga. I Österbotten rekomenderar Jan Åström speciellt:
13. Kvarkens skärgård, från Molpehällorna i söder till Mickelsörarna i norr
I östra Nyland finns fina möjligheter att skida från innerskärgård ut till de yttre skären utan att stöta på fartygsrännor åtminstone på följande områden:
14. Abborfjärden, Pyttis-Strömfors yttre skärgård
15. Storpernåviken
16. Lillpernåviken
17. Borgå-Haikkofjärden-Orrbyfjärden-Äggskärsfjärden
I västra Nyland kan rekomenderas till exempel:
18. Barösunds omväxlande skärgård
Lappland lockar
Uppe i norr räcker skidsäsongen ofta ända in i maj. Till de allra populäraste områdena hör Urho Kekkonens nationalpark och närliggande Sompio naturpark i Enare, Sodankylä och Savukoski kommuner. Här kan man följa utmärkta rutter på många tiotals kilometer över fjällen, genom orörda skogar och över vidsträckta aapa-myrar. I nationalparken är det fritt fram att orientera mellan övernattningsstugorna som man vill. En god grundkondition, erfarenhet av vildmarksliv och rätt utrustning behövs för att turen ska bli lyckad.
