Ökat intresse för vegetarisk mat möblerar om kostcirkeln

av | 23.03.2022

En vegetarisk kost är oftast skonsammare
för miljön, men det kvittar inte hur vi fyller den vegetariska matkorgen. 

Trots att utbudet på förädlad vegetarisk kost växer så det knakar i snabbköpen just nu är den finländska köttkonsumtionen på ungefär samma nivå som tidigare. Det uppger två kost- och livsmedelsexperter som Finlands Natur har talat med.

– Finländarna äter i genomsnitt cirka 80 kilo kött per år, säger Mari Niva, professor i kon­sumentforskning vid Helsingfors universitet.

Niva har specialiserat sig på finländarnas mat- och kostvanor i sin forskning. Enligt Niva har det ut­ökade utbudet på vegetarisk kost i mataffärerna inte minskat nämnvärt på köttkonsumtionen de senaste åren.

– Vi ser inga radikala statistiska förskjutningar då vi granskar den mängd kött som äts i Finland. Köttkonsumtionen har minskat med högst två kilo per capita de senaste åren, säger Niva.

Trots det har konsumtionsmönstren genomgått stora förändringar. Allt fler finländare har bytt ut komjölken mot vatten samtidigt som havremjölken vinner insteg. Konsumtionen av rött kött har likaså minskat drastiskt samtidigt som till exempel konsumtionen av broiler har ökat markant de senaste 20 åren.

6 % av finländarna äter enbart vegetarisk kost,

80 kg kött äts av finländarna i genomsnitt per år.

Andelen finländare som äter enbart vegetarisk kost är cirka sex procent i Finland. Enligt Niva har antalet vegetarianer varit ganska konstant de senaste åren. Å andra sidan har gränslinjen mellan vegetarianer och köttätare tunnats ut.

– Trots att andelen vegetarianer är liten ökar konsumtionen av vegetarisk kost på det hela taget. Allt fler blandätare utökar andelen vegetariska rätter i sin kost. Över 60 procent av finländarna uppgav i en pinfärsk enkät att de äter vegetariskt eller att de har sett över sina kostvanor nyligen, säger Niva.

– Allt fler blandätare utökar andelen vegetariska rätter i sin kost, säger Mari Niva.

Hur miljövänligt är det att äta vegetariskt?

Det råder ingen tvekan om att det på det stora hela är miljövänligare att äta vegetariskt. Det är forskarna ense om. Å andra sidan kvittar det inte vad vi väljer för vegetariska alternativ. Att äta till exempel sallad som har odlats i växthus som värms upp med fossil brännolja är inte ett miljövänligt alternativ, säger Niva.

Hon anser att det ofta är svårt för konsumenten att lista ut enskilda grönsakers koldioxidavtryck och att märkningen av produkterna borde förbättras.

Nivas kollega Kristina Lindström, professor emerita i hållbar utveckling vid Helsingfors universitet, är inne på samma spår. Enligt Lindström gäller det att se upp med vissa vegetariska alternativ.

– Visst finns det vegetariska grödor som är prob­lematiska med tanke på miljön. Till exempel odlingen av ris skapar anaeroba miljöer som ger upphov till höga metanutsläpp, vilket påskyndar klimatförändringen, säger Lindström.

Ett annat exempel är den soja som odlas i Sydamerika och bidrar till skövlingen av regnskog. 

Lindström anser att det går bra att ersätta ris eller sydamerikansk soja med inhemska stapelgrödor såsom emmergryn, spelt eller korn. Emmervete har odlats i tusentals år på våra breddgrader och var tidigare det viktigaste sädesslaget i Finland.

– Många traditionella sädesslag och grödor har fått ge vika för det intensiva jordbruket och nya odlingstekniker som ger större skördar. Det här har skett på bekostnad av många närings- och spårämnen, säger Lindström.

Natur och Miljö lanserade nyligen en ny kampanj som syftar till att öka konsumtionen av inhemska baljväxter såsom bönor, ärter och sötlupin. Kristina Lindström är en av kampanjens frontfigurer.

– Odlingen av baljväxter gynnar klimatet och Östersjön. Att framställa syntetisk kvävegödsel kräver stora mängder fossil energi. Baljväxter minskar behovet av gödsel eftersom baljväxterna binder kväve från luften i symbios med markbakterier, säger Lindström.

Baljväxterna främjar också biodiversiteten eftersom odlingen stimulerar näringsomsättningen, vilket är goda nyheter för alla organismer som lever under markytan. Baljväxternas blommor lockar även till sig pollinerare såsom bin och humlor.

– Odlingen av baljväxter gynnar klimatet och Östersjön, säger Kristina Lindström.

Hur kunde man främja odlingen av baljväxter?

Många jordbrukare säger att de odlar vad konsumenterna vill ha. Det är alltså vi konsumenter som kan påverka utbudet. Sedan borde jordbrukarna få bättre betalt för odlingen av till exempel bondböna. Som det nu är används bondbönor i huvudsak som foder för svin.

Kristina Lindström tror att de förhöjda priserna på gödsel och olja kan underblåsa en större efterfråga på baljväxter.

– Då jag började min bana som forskare 1979 levde vi i efterdyningarna av oljekrisen. Av samma anledning fanns det ett stort intresse att satsa på baljväxter för att minska kostnaderna för gödsling. Nu har vi en klimatkris som väcker samma intresse.

Enligt Mari Niva har kommunerna en viktig roll i arbetet för att främja klimatvänlig kost.

– Det har en enorm betydelse då storkök går in för att utöka serveringen av vegetariska rätter. Helsingfors stads beslut att satsa på vegetariskt i alla representationsmåltider är banbrytande

Flera artiklar på finlandsnatur.fi

Hon gör business på ekologisk hållbarhet

Hon gör business på ekologisk hållbarhet

Kimo åmynning – mitt smultronställe

Kimo åmynning – mitt smultronställe

Sortera rätt när du donerar

Sortera rätt när du donerar