Skogens tillstånd sysselsätter en lång rad konstnärer som vill främja debatten om miljöskydd – och bidra med filosofiska perspektiv om människans förhållande till naturen.
Konestiftelsen driver ett program som finansierar projekt med en koppling till skogsfrågor. Genom satsningen Metsän puolella – För skogen vill stiftelsen bidra till att skapa en mera mångsidig samhällsdiskussion om skogens tillstånd och betydelse för finländarna. Konestiftelsen finansierar både forsknings- och konstprojekt inom ramen för programmet.
– Konsten har haft en viktig roll i alla stora samhällsomvälvningar. Vi vet att det bör ske stora förändringar i skogsskötseln. I dag är skogsbruket inte ekologiskt hållbart. Då människor berörs känslomässigt händer det ofta att de aktiveras, säger förändringsdirektör Mari Pantsar vid Konestiftelsen.
Åbo konstmuseum har under våren haft flera utställningar som behandlar människans relation till naturen.
Fotokonstnärerna Ritva Kovalainen och Sanni Seppos utställning Nordanvindsskogen består av fotografier från några av de få orörda naturskogar som finns kvar i Finland. Ett av utställningsrummen behandlar avverkningen av statliga skogar i närheten av naturskyddsområden och aktivisters kamp mot avverkningarna.
Utställningen har tidigare presenterats i Helsingfors. Efter Åbo åker den vidare till Villmanstrand.
Museiamanuenserna Selina Kiiskinen (till vänster) och Annina Sirén på Åbo Konstmuseum anser att skogstematiken ligger i tiden. Foto: Emma Strömberg.
Museiamanuenserna Annina Sirén och Selina Kiiskinen säger att det faller sig ganska naturligt att flera utställningar behandlar miljöfrågor och människors förhållande till naturen.
– Det ligger i tiden. Det går knappt en dag utan att man läser nyheter om hur skogsbruket måste förändras. Konstnärer är väldigt medvetna och går ofta i bräschen för förändringar, säger Sirén.
Konsten har haft en viktig roll i alla stora samhällsomvälvningar. Vi vet att det bör ske stora förändringar i skogsskötseln.
Kiiskinen tillägger att konstnärer ofta lyfter fram problem och orättvisor i samhället och står på de svagas sida. Det kan också inbegripa naturskogar och utrotningshotade arter.
– Inom konsten finns också en frihet att skapa andra framtidsvisioner, säger Kiiskinen.
Konst kan också vara tillgänglig på ett annat sätt än till exempel forskningsrapporter.
– Museerna fyller en roll som förmedlare som kan nå ut med filosofiska idéer och forskning till en bredare publik, säger Sirén.
En tankeströmning som ligger i tiden inom humaniora är posthumanism, som ifrågasätter att människan skulle ha en särställning i förhållande till resten av naturen. I stället vill man undersöka människan som en del av den övriga naturen och frångå en artificiell uppdelning mellan natur och kultur.
Posthumanistiska perspektiv har haft ett stort inflytande i samtidskonsten och syns också i konstmuseernas verksamhet – även på Åbo konstmuseum.
Utställningen med verk från Åbo konstmuseums egen samling genomsyras av en medvetenhet om vår ohållbara livsstil och behovet av att frångå ett människocentrerat synsätt och börja respektera olika livsformer mera jämlikt.
– Museerna har mer och mer börjat se sig som en samhällspåverkare som kan och bör ta del av den offentliga debatten, säger Sirén.
Men naturen är ingalunda ett nytt tema inom konsten. För våra nationalromantiska konstnärer på 1800-talet var de finska skogarna ett viktigt tema.
– Redan Pekka Halonen oroade sig för förstörelsen av skog vid sekelskiftet till 1900-talet, säger Sirén.
Kiiskinen lyfter fram att konstnärer samarbetar med forskare i allt större utsträckning.
– Det är väldigt fint och hedervärt att forskning uppskattas och ges en betydelse också inom konsten.
Många av de projekt som har fått finansiering av Konestiftelsens skogsprogram bygger på ett samarbete mellan forskare och konstnärer.
Metsän puolella-programmet lanserades i fjol och hittills har stiftelsen delat ut 4,2 miljoner euro fördelat på 35 projekt. Pantsar på Konestiftelsen konstaterar att det inte handlar om något litet belopp.
– Detta är något som Konestiftelsen verkligen satsar på. En större del av finansieringen har gått till forskning, men det beror delvis på att forskningsprojekt ofta ansöker om större summor, säger Pantsar.
Intresset för skogstematiken är stort bland konstnärer. Metsän puolella-programmet har hittills fått cirka 200 ansökningar. En betydande del av ansökningarna berör konstprojekt.
Konestiftelsens skogsprogram har därtill beviljat understöd till miljöorganisationer. Till exempel klimatrörelsen Elokapina har fick i fjol ett understöd på 200 000 euro för att genomdriva en skogskampanj. Finlands naturskyddsförbund och Luontoliitto fick i april i år 265 000 euro för en kampanj som syftar till att skydda närbelägna, kommunalt ägda skogar.
