Självreglering och fromma förhoppningar styr tills vidare fraktfartygens hantering av gråvatten till sjöss.
Enligt folkrättsliga bestämmelser och Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s riktlinjer kan fraktfartyg som går i trafik i Östersjön fortfarande släppa ut sitt gråvatten helt orenat i havet. Som gråvatten räknas allt avloppsvatten från bad, disk och tvätt.
– Cirka 2 000 fraktfartyg går varje dag i trafik i Östersjön. Det här innebär att utsläppen av gråvatten från cirka 25 000 besättningsmän belastar vårt innanhav varje dag, säger projektchef Mia Hytti på miljöorganisationen Baltic Sea Action Group, BSAG.
Helsingforskommissionen Helcom behandlade frågan för flera år sedan på Finlands
initiativ, men med magert resultat.
– Flera medlemsstater krävde att Helcom först skulle utreda hur stort problem det är för Östersjöns ekologiska bärkraft att fraktfartygen släpper ut gråvatten, säger Anita Mäkinen, ledande sakkunnig på Transport- och kommunikationsverket Traficom.
En direkt följd av detta beslut var ett finländskt pilotprojekt som utredde förutsättningarna för att främja ansvarsfull hantering av gråvatten och matavfall till sjöss. Projektet koordinerades av Baltic Sea Action Group och finansierades av EU. Projektets ledningsgrupp presenterade sin slutrapport och sina åtgärdsförslag i juni i fjol. Efter det har frågan gått i stå.
– Så länge det är lagligt att släppa ut gråvatten i Östersjön kommer problemen att fortsätta. Allmän praxis är att gråvatten och toalettavfall blandas i en och samma tank ombord på fraktfartygen. Problemet är att många tankar är underdimensionerade, vilket innebär att de blir överfyllda innan fartyget anlöper destinationshamnen, säger Mia Hytti.
Det lär dröja innan Internationella sjöfarts-organisationen inför nya regelverk som berör fraktfartygens utsläpp i Östersjön.
– Frågan har inte avancerat nämnvärt. Som det nu ser ut kommer vår utredning om fraktfartygens inverkan på övergödningen i Östersjön att vara klar om ett par år. Ett beslut om Helcoms ståndpunkt och en eventuell ansökan till IMO är att vänta tidigast något år efter det, säger Markus Helavuori, professionell sekreterare och Östersjöexpert på Helcom.
Det är i synnerhet Finland som har varit pådrivande och krävt att Helcom lägger in en ansökan till IMO för att sätta stopp för fraktfartygens utsläpp av gråvatten.
– Jag förstår inte varför man måste utreda omfattningen av gråvattnets övergödande inverkan på Östersjön i flera års tid. Östersjön är i så dåligt skick att alla övergödande utsläpp måste ses över, säger Mia Hytti på BSAG.
Medan Helcom fortsätter att utreda situationen har Rysslands anfallskrig i Ukraina lamslagit en del av organisationens verksamhet. Helcoms officiella arbetsgruppsmöten med Rysslands medverkan har lagts på is från och med mars i fjol, vilket innebär att det är en bakbunden och skadskjuten aktör som ska bereda frågan.
– Jag befarar att det vore ganska ineffektivt om alla Östersjöstater utom Ryssland skulle lägga in en ansökan till IMO för att förbjuda fraktfartygens utsläpp av gråvatten, säger Anita Mäkinen på Traficom.
Det är i praktiken den internationella Marpol-konventionen om förhindrande av havsföroreningar som borde uppdateras för att fraktfartygens utsläpp av gråvatten ska kunna stoppas.
Tillsvidare är det tillåtet för fartygen att släppa ut sitt gråvatten ute på öppet hav. Foto Magnus Östman
I väntan på nya folkrättsliga spelregler är det ändå rederiernas självreglering och etiska rättesnören som förväntas avhjälpa situationen.
– Det är många finskflaggade fraktfartyg som frivilligt hanterar sitt gråvatten antingen ombord med hjälp av egen reningsteknik eller så förlitar de sig på hamnarnas avloppssystem. Vi har dessvärre inga siffror på hur stor andel av gråvattnet som renas, säger Mats Björkendahl, specialsakkunnig på Rederierna i Finland.
Björkendahls arbetsgivare Rederierna i Finland deltog aktivt i BSAG:s pilotprojekt i fjol.
– Många av våra medlemsföretag ställde upp och lät pilotprojektets experter ta prover på gråvatten för att mäta näringshalterna och analysera gråvattnets övergödande inverkan.
Har ni utfärdat rekommendationer till era medlemsföretag i frågan?
– Nej, det är upp till de enskilda rederierna att själva avgöra hur de sköter sin hantering av gråvatten, säger Björkendahl.
Övre bilden: Gråvattnet från fartygen borde tas om hand i hamnarna eller renas ombord. Foto BSAG/jyrki Saarni
