Varför är det viktigt att bevara den naturliga mångfalden? Spelar det någon roll om en mask eller en mygga försvinner?
Rekreation i en mångformig natur gynnar hälsan – det är bevisat många gånger om. Foto Jani Riekkinen / Vastavalo.
Ett svar på frågor av den här typen är att trots att vi inte idag kan se att mänskan har direkt nytta av en viss art, kan dess betydelse för hela ekosystem vara betydande. Att låta en art dö ut kan alltså få oanade följder för andra arter i ekosystemen, arter som kanske är viktiga för oss mänskor som föda eller läkemedel.
Om arter försvinner kan det inverka negativt på de ekosystemtjänster som naturen erbjuder oss. Det kan handla om upptagning av näringsämnen ur vattnet, skydd mot erosion på stränder, skogars förmåga att binda kol och rena luften, mikrobernas nedbrytning av döda växter och djur samt inte minst växternas förmåga att producera syre.
Ekosystem med många olika funktioner sägs ha en hög funktionell diversitet. Ekologisk forskning har allt mer börjar fokusera på denna typ av biodiversitet, eftersom den har en speciell koppling till mänskans beroende av naturen. 
Det finns en uppsjö av forskningsresultat som visar att vistelse i naturen hjälper patienter att återhämta sig från sjukdomar, både fysiska och psykiska. En färsk enkätstudie i Sverige visade att naturen i Stockholm hade stor betydelse för välbefinnandet i form av att lösgöra sig från rutiner, att känna sig avslappnad, vaken och fascinerad. Intressant nog gav ekologiskt värdefulla områden med hög biodiversitet en större effekt än områden som inte specifikt bedömdes vara ekologiskt värdefulla. Det fanns också en koppling till deltagarnas tidigare uppkomna relation till naturen: naturen hade den största helande effekten på dem som blivit vana att röra sig i naturen som barn.
I Finland har medicinska undersökningar visat att biodiversiteten i mänskors närmiljö inverkar på förekomsten av allergier. Mänskor som lever nära naturen på landsbygden tenderar att ha en artrikare mikro-flora av bakterier på huden och färre allergier än mänskor bosatta i urbana och mer sterila miljöer.
Ur etisk och moralisk synvinkel kan man också motivera bevarandet av biodiversiteten.
Varje art på jorden är ett unikt resultat av evolutionen som pågått i miljontals år. Man kan fråga sig om en enda art, det vill säga mänskan, har den moraliska rätten att låta andra arter försvinna genom sitt agerande.
Fynden av fossiler visar att arters utdöende är en process som pågått naturligt så länge det funnits liv på jorden. Forskarna räknar med att floran och faunan genomgått fem stora vågor av utdöende och att en sjätte våg som mänskan förorsakat pågår just nu. Forskarna hänvisar till att 927 arter dött ut sedan år 1500, enligt IUCN:s rödlista över hotade arter. Det nuvarande utdöendet bedöms vara upp till 100 gångare snabbare än vad det i medeltal varit under perioderna mellan tidigare vågor av utdöende.
Diversiteten bland odlingsväxter är hotad
Omkring 7 000 växtarter beräknas ha utnyttjas i odlingar av mänskan genom tiderna. Genom intensiv förädling av ett fåtal arter, såsom ris, majs och vete, har skördarna av dessa kunnat ökas kraftigt, medan många tidigare odlade arter och sorter övergetts. I många fall har de försvunnit helt; enligt FAO har 75 procent av all ursprunglig diversitet hos odlingsväxterna gått förlorad under de senaste 100 åren.
Den här minskningen av genetisk diversitet bland odlingsväxterna har väckt oro bland forskare eftersom viktiga egenskaper hotar att försvinna om de gamla lantsorterna dör ut. Om stora miljöförändringar, såsom klimatförändringen och olika växtsjukdomar, slår ut monokulturerna av de få arter och sorter som vi nu är beroende av, är det viktigt att ha kvar de gamla sorterna för att om möjligt bland dem hitta mer motståndskraftiga alternativ.
För närvarande ökar intresset i alla fall för de gamla lantsorterna även i Finland. Många av dem lämpar sig speciellt väl för ekologisk odling eftersom de är framtagna under en tid då varken konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel användes i jordbruket.
Annika Michelson, lektor i lantbruksnäringar vid Tavastlands yrkeshögskola, berättar att de gamla spannmålssorterna i de flesta fall inte ger lika stora skördar som de långt förädlade moderna sorterna. Men de har andra fördelar.
– De är ofta mer högvuxna, vilket gör dem mer motståndskraftiga mot virussjukdomar. Deras rötter går djupare ned, viket gör att de effektivare tar upp näring och binder kol effektivare i jorden.
Kolbindningen ses som en allt viktigare åtgärd för att bromsa klimatförändringen.
Michelson var år 2017 med och grundade ett nätverk av 60 odlare som åtog sig att på nytt börja odla gamla lantsorter, som finns bevarade i Nordiska genbanken. För närvarande odlas 135 olika grödor inom nätverket. Här ingår både spannmål, såsom olika lantveten och svedjeråg, och andra grödor, såsom bovete, bondböna och olika ärtsorter. I många fall är det frågan om lokala sorter som igen tagits till heders i samma trakter där de en gång utvecklades.
