På Ålands kulturhistoriska museum pågår just nu en utställning kallad ”Skärgårdens alger möter konst”. Utställningen har byggts upp av Östersjöfondens Ålandspristagare 2024, docent Tore Lindholm och bildkonstnären Katja Syrjä samt Husö biologiska station. 

Fakta, färg och historia. Lite så kan man sammanfatta det första intrycket av utställningen som huserar i ett av rummen på Ålands kulturhistoriska museum, ett knappt stenkast från den glittrande, men näringsbelastade, Slemmern. Beroende på vilken väg man tar i utställningen kan man antingen börja med historien bakom Husö biologiska station eller från den konstnärliga sidan, med Katja Syrjäs alginspirerade konstverk som sätter nytt perspektiv på livet under ytan – alger fungerar fint både som färgmaterial och som konstobjekt. I mitten: ett sammelsurium av information och bilder om och av slangalger, vaucheriabestånd, cyanobakterier och makroalger – för att nämna ett fåtal. Det är en fascinerande korspollinering till utställning där alla kan hitta något av intresse.

Ålands kulturhistoriska museum bjuder på konst om och av alger till och med den 7 maj. Foto: Tony Cederberg

Utställningens fakta har sammanställts av Tore Lindholm. Han har undervisat tusentals studenter och publicerat mangrant om vattnen kring Åland. Hans historia är starkt sammanvävd med Husös biografi som började med fiskeribiologiska studier på 60-talet. Lindholms engagemang och fascination för det glittrande blå skymtar igenom hela utställningen, där Katja Syrjäs konstnärliga grepp på forskningsområdet möjliggjorts till stor del genom samarbetet med Lindholm. Lite humor tillför han också med en bild av en Vaucheria-kupol som fått en stilig keps. En algboll som är fylld med metan, koldioxid, svavelväte och andra gaser, tydligen stenhårda när den torkar. Om man kör på en med motorbåt kan det gå illa får besökaren veta – då kan båten välta.

Vidare därifrån går vi in mer på mikroskopisk nivå av diverse alger. Vi får se slangalger med miljontals kloroplaster och andra cellkomponenter i en cytoplasma-massa. Vi får nytt perspektiv på algblomning – underifrån. Det ser ut som maskar i blomformationer. Den som tydligen oftast dominerar Östersjöns algblomning kallas Nodularia spumigena – den ser faktiskt lite ut som den låter. Ett collage av inzoomade algväxter ser ut som visionerna från en hallucinogen tripp. Det är märkliga färger och formationer, nästan självlysande till sin natur. Vissa ser ut som ufon eller snöflingor. Min medbesökare noterar ”LSD mixat med geometri” – naturen är fylld av mönster och upprepningar, likaså i algernas värld. Här finns diamantformationer, cirklar och kvadrater.

Ett collage av inzoomade algväxter ser ut som visionerna från en hallucinogen tripp.

Mesodinium. Naturen är fylld av mönster och upprepningar, likaså i algernas värld. Här finns diamantformationer, cirklar och kvadrater. Foto: Tore Lindholm

Efter en djupare inblick zoomar vi ut igen, får veta att grönslem (det där man halkar på klippor) tydligen heter Cladophora glomerata, att kransalger är fridlysta och att kolasnören kan göras till korgar. Just det här med produkter är ett återkommande faktum – hur alger används för diverse produkter och konsumtionsvaror, allt från läkemedel till pigment. På tal om pigment har vi lämnat det mest uttalat konstnärliga till sist – Katja Syrjäs konstverk och process. Konstverken är tilltalande, nästan lugnande, med sina böljande former och naturnära färger. De känns lite 70-taliga i sin estetik. Katja använder alger både för färgning och för att tillverka papper. Hennes teknik beskrivs detaljerat, om än lite svåråtkomligt för en glad amatör. Men likväl här finns överraskande inslag, som en historisk tillbakablick på kyrkornas slingerornamentik i medeltida målningar.

”Kyrkvalven är målade som mäktiga stjälkar av en vattenväxt som nu återkommer i den här stenlitografin”, skriver hon. Syrjä konstaterar också att hon leker med tanken på att hennes akvarellfärg från Husöviken innehåller samma grundämnen; magnesium, järn och kalium, som den medeltida målaren hade i sin palett.

Sen finns det förstås forskningsupptäckterna: skeletona marinoi – den art som forskare väckt upp från viloceller som levde för 50 år sedan. En upptäckt som gör det möjligt att studera mikroalgers potential att anpassa sig till ett föränderligt klimat. För visst finns klimathotet, övergödningen och andra miljöproblem hela tiden under ytan i utställningen, det är verkligheten för algerna. Men likväl blir det aldrig en dyster eller för alarmerande utställning. Det är informativt och vackert, men styrkan ligger i de överraskande detaljerna som tar avstamp i fascination och engagemang.

Heidi Hendersson

***

FAKTA

Skärgårdens alger möter konst

Ålands kulturhistoriska museum

Utställningen syftar till att kombinera vetenskap och bildkonst, för att öka medvetenheten om skärgårdens mikroskopiska och makroskopiska alger och den marinbiologiska forskningen på Åland.

Utställningen visas 15.3 – 7.5.2025