Om hösten finns det chans att se östliga nötkråkor på nära håll på platser med cembratall. Den västliga underarten av nötkråka håller till nära hasselbuskar.
Nötkråkan (Nucifraga caryocatactes) är ungefär lika stor som sin nära släkting, nötskrikan. Arten är lätt att känna igen på den bruna färgen och de vita fläckarna på buk, bröst och rygg. Stjärtens undersida är vit.
Nötkråkan har ett förhållandevis stort huvud och en kraftig näbb. I Finland förekommer två underarter av nötkråka, dels den europeiska underarten (ssp. caryocatactes) och dels den sibiriska underarten, smalnäbbad nötkråka (ssp. macrorhynchos). Dessa är svåra att skilja i fält, men den sistnämnda har en något smalare och längre näbb.
Nötkråkorna är rätt tysta av sig, men låter ibland höra ett hest ”krräääh” som fungerar som kontaktläte. Varningslätet är ett dovt surrande.
De båda underarterna skiljs lättast åt genom att de förekommer i olika livsmiljöer och har olika föda. Den europeiska underarten är knuten till skogar med hassel och förekommer närmast i sydvästra Finland. Den livnär sig på hasselnötter och frön av barrträd.
Den smalnäbbade nötkråkan är specialist på att gräva ut fröna från cembratallens kottar. Den förekommer normalt i nordöstra Rysslands stora skogar där cembratallen växer vilt. Under år då det är brist på cembratallkottar flyttar tusentals smalnäbbade nötkråkor västerut och kan då uppträda invasionsartat i Finland.
De söker sig till planterade cembratallar i parker, trädgårdar och på begravningsplatser. De östliga nötkråkorna är påfallande orädda och låter sig ofta betraktas på några meters håll. Invasionerna brukar äga rum i augusti–oktober. En del smalnäbbade nötkråkor blir kvar till följande vår och häckar i Finland.
Man räknar med att det häckar 2 500 till 4 000 par nötkråkor i Finland. Efter höstar med invasioner österifrån kan vinterpopulationen uppgå till 20 000 exemplar.
Nötkråkan är känd för att samla stora förråd av mat inför vintern. Den lagrar föda i en påse under tungan och kan transportera stora mängder mat på detta sätt. Man har uppskattat att en enda nötkråka kan lagra upp till 6 000 nötter och 100 000 frön av barrträd i sina gömmor inför vintern. Nötkråkan har mycket gott minne och omkring 80 procent av maten hittas under vintern. Nötkråkan besöker även fågelmatningar under hösten och vintern och plockar därifrån med sig stora mängder jordnötter.
Sitt bo bygger nötkråkan inne i en tät gran nära stammen. Den börjar häcka tidigt på våren, ofta redan i mars. Honan och hanen ruvar de 3–5 brunprickiga äggen i 17–19 dygn. Ungarna matas i 50–120 dygn.
